Skip to main content.


den 10 november 2008


  Reinfeldts makt framför allt

Sällan har jag varit så besviken på vår statsminister som när jag hörde honom förklara hur och varför Sverige snart kommer få en könsneutral äktenskapslagstiftning. Kristdemokraterna hade verkligen sträckt ut en hand till de övriga allianspartierna med sitt förslag om en könsneutral samlevnadsbalk där staten skulle reglera det juridiska kring två personers samlevnad. Men nej, detta dög inte för Fredik Reinfeldt. Och motivet? De homosexuella ska vigas i kyrkan! Så här säger Reinfeldt till Ekot:

[audio:http://basun.poluha.se/uploads/2008/11/reinfeldt1.mp3]

Detta sägs av en statsminister som själv inte är medlem i Svenska kyrkan och dessutom, och viktigare, saknar mandat över kyrkan. Notera också hur han argumenterar: det är min förhoppning att… och det var inte mitt syfte… En statsminister borde självfallet inte låta egna preferenser så styra arbetet att regeringsunderlaget hotas. Ändå gör han det. Tydligare än så kan det inte bli att det aldrig funnits utrymme får några kompromisser från hans sida.

När han sedan kommenterar själva proceduren, att regeringen lägger en oviktig ”grundproposition” som sedan kompletteras med en motion som innehåller förslaget om en könsneutral lagstiftning, motiverar han tillvägagångssättet med att kristdemokraterna då slipper reservera sig. Han menar alltså att han går dem till mötes. I nästa ögonblick säger han att han är en ”resultatpolitiker” som egentligen struntar i hur denna nya lag kommer till, bara den kommer till. Låt oss höra på honom:

[audio:http://basun.poluha.se/uploads/2008/11/reinfeldt2.mp3]

Det märkliga är att han inte inser att även kristdemokraterna och dess väljare bryr sig om resultatet. Vi får nu sannolikt en könsneutral äktenskapslagstiftning men tydligen ska kristdemokraterna vara nöjda eftersom de nu fått ge uttryck sin avvikande uppfattning. Hans agerande är rent ut sagt cyniskt.

Hur reagerar då Göran Hägglund på att bli överkörd på detta sättet? På SvD:s Brännpunkt skriver han:

Det fanns en statsmannalösning inom räckhåll. Jag beklagar att vi inte kommit överens och därmed ytterligare manifesterat alliansens förmåga att lösa svåra frågor. Jag hoppas och tror att alliansen fortsatt kan samarbeta väl. Kristdemokraterna har självklart för avsikt att fortsätta regeringssamarbetet för att nå ytterligare fyra framgångsrika år i majoritet.

Han menar alltså att det är självklart för honom att fortsätta regeringssamarbetet. Varför det är självklart verkar han vara ensam om att förstå. Om frågan är central för partiet, vilket den är, och man blir överkörd av sina partners trots att det existerar sakligt sett acceptabla alternativ, borde kristdemokraterna självklart lämna regeringen. Om det stämmer som KDU-ordföranden Charlie Weimers skrivit, att Reinfeldt krävt av Hägglund att acceptera lösningen eller lämna regeringen, borde Hägglund ha stirrat ner honom och sagt: Antingen tar du vårt kompromissförslag eller så blir det regeringskris. Hur som helst låter kristdemokraterna sig köras över utan att säga flasklock. Det kallas också att sälja sin själ.

Detta var också Birger Schlaugs slutsats när SVT:s nyhetspanel diskuterade frågan i torsdags:

[flashvideo filename=/uploads/2008/11/schlaug_om_kd.flv image=/uploads/2008/11/schlaug.jpg height=288 width=384 /]

Alltså: Hägglund kan inte säga att äktenskapsfrågan är viktig och sedan bara fortsätta som om inget hänt när han blir överkörd.

Andra har redan skrivit mycket om denna sak. Jag kan rekommendera Bengt Malmgrens kommentarer (här, här, här och här), liksom Elisabeth Sandlunds ledare i Dagen. Läs även Stefan Swärds, David Nyströms och Jakob E:son Söderbaums reaktioner.

Andra bloggar om: , , , , ,

Du kan kommentera, eller pinga från din egen sajt.



8 kommentarer till “Reinfeldts makt framför allt”

  1. Michal Häggqvist säger:

    Jag kan inte se hur Kd kan motivera sin plats i riksdagen för sina kärnväljare efter detta. Jag kan bara konstatera att vi i Sverige inte längre har ett konservativt parti längre. Det är tråkigt, det verkar som alla partier numera är olika färeger av socialdemokrati….
    Att Reinfeldt handlar som han gör förvånar mig inte, vi har nu för första gången i Sveriges historia en statsmininster som öppet är ateist. Nu menar jag absolut inte att Sahlin skulkle vara bättre, men på något sätt vet vi ju vad vi får med med sossarna. Jag och många med mig hade väntat oss bättre av Kd.

    den 10 november 2008 kl 0:57
  2. Peter säger:

    Makt korrumperar. Intresset för att få vara med på ett hörn och styra är långt viktigare än de människors åsiker som lade sin röst på KD. Jag hoppas att dom straffar Hägglund och stryker hans namn på listorna vid nästa val.

    den 10 november 2008 kl 12:41
  3. Peter säger:

    Äsch, jag skulle ju har skrivit att sådana här beslut kommer att driva folk i armarna på Sverigedemokraterna.

    den 10 november 2008 kl 12:42
  4. Peter E säger:

    Det står alltmer klart att mitt beslut att rösta blankt i nästa val förmodligen kommer att stå sig. Varken M eller kd kommer att få min röst och det av olika skäl.

    M för att de kör över en allianspartner i regeringen och inte kan handha frågan på ett mer statsmannamässigt sätt. Hur kan M tro att någon med värdekonservativa värderingar vill rösta på dem efter att de har hanterat denna fråga så oförskämt och erbarmligt, uruselt dåligt?

    Kd för att de inte vill inse att detta är en fråga av den kalibern där man, som jag ser det, ställa kabinettsfråga. Hur kan Kd tro att väljarna kan lita på deras försäkran att de strider för dessa hjärtefrågor om man inte vill gå så långt som att ställa resten av alliansen inför ett ultimatum? Efter en sådan förnedring kan man bara inte sitta kvar och låtsas som det regnar.

    den 10 november 2008 kl 21:28
  5. Johan säger:

    M förlorade min röst redan när de blev ”nya”.

    Könsneutrala äktenskap är (ännu ett) försök att krossa det som är vackert och heligt. I förlängningen är det ett hot mot inte bara familjen som sådan, utan mot hela vår kultur och civilisation.

    Och det kommer från borgerligt håll. Det är det tragikomiska.

    /Johan

    den 10 november 2008 kl 22:29
  6. Lars Flemström säger:

    Tror inte det fanns någon ”statsmannamässig” lösning, om vi inte anser att Fredrik Reinfeldt är en stor statsman. Och det kanske han är. Hägglund valde att bli överkörd redan när han bjöd in de andra borgerliga partierna till Bankeryd, där den då blivande regeringsalliansen bildades.

    Om inte Hägglund hade ställt upp som samarbetsingenjär hade kd åkt ur riksdagen i valet. De andra borgerliga partierna hade fått merparten av kd-väljarnas röster. Det kunde ha blivit en borgerlig trepartiregering. Men Hägglund gjorde sig oumbärlig som samarbetsingenjör och skattesänkare, bensin- och villaskatten. Ni vet hur det gick. Kd gick med på fp:s krav att ge utländska kvinnor, utan minsta anknytning till Sverige, aborträtt i Sverige. Kd kunde ha ställt som villkor för regeringsmedverkan status quo i både abort- och äktenskapsfrågan.

    Men icke. Arrogant och självsäker valde Hägglund att täppa till munnen på partiets kristna kärnväljare för att värva ateister på bensin- och villaskatten. Det senare lyckades inte. Hägglund täppte till munnen på den inre partioppositionen efter sveket i abortfrågan, men höll på att förlora kärnväljarnas sympatier.

    Motvilligt tvingades Hägglund utkämpa en låtsaskamp äktenskapets bevarande för att vinna tillbaka kärnväljarna. Resultatet vet ni. Kd är nere på 3,3 %, och har dessutom skaffat alla bekännelsetrogna kristna dåligt anseende som kärlekslösa bakåtsträvare.

    Kärnväljarna hoppades att kd skulle hota med regeringskris redan i abortfrågan, men fördämningarna brast i homoäktenskapsfrågan. Hägglund valde att föra kärnväljarna bakom ljuset med sin låtsaskamp, och sedan fortsätta som vanligt. Reinfeldts ambition var naturligtvis att nödtorftigt rädda ansiktet på Hägglund och hålla ihop regeringen. Kd slapp reservera sig i regeringen. Vem förstår alla turerna? Hjälpa Hägglund att försvara sig mot de egna kärnväljarna, så att de inte skulle driva honom till att utlösa en regeringskris. Och Hägglund, har som ni själva kan läsa, bedyrat att han ska lyda statsministern!

    Ingen kan, oavsett vad man tycker om resultatet, förneka att Reinfedlt är den som har handlat statsmannmässigt, och Hägglund den som har handlat ansvarslöst och i strid med demokratins spelregler. Om han, vilket han alltså inte ville, hade utlöst en regeringskris mitt under finanskrisen, hade Sverige halkat ner till bananrepublik-nivå och aldrig kunnat återhämta sig.

    Samtidigt har Mona Sahlin tvingats till nya samtal med Ohly av vänsteroppositionen inom sitt parti, vilken inte heller har visat sig särskilt ansvarstagande under finanskrisen. Vi kommer att få en rödgrön alliansregering efter nästa val. Antag att kd hade satt en ny standard för hur man ska uppföra sig som regeringsparti. Då är det fritt fram för mp att hota med regeringskris om inte s går med på att höja bensinpriset till 30 kr litern. Och fritt fram för v att hota med regeringskris om inte all kollektivtrafik blir gratis.

    Redan Torbjörn Fälldin, c, försökte använda politisk utpressning som medel för att stoppa kärnkraften. Han misslyckades. Och ändå hade Fälldin en mycket, mycket större folkligt stöd än kd har idag. Antikärnkraftrörelsen var en jättestor folkrörelse, och folk var verkligen rädda för kärnkraften. Ändå misslyckades Fälldin.

    71 % av befolkningen har tagit stälning för homoäktenskapen. Det betyder inte att Hägglund har 30% bakom sig. Många har inte tagit ställning, och de flesta negativa är bara svagt negativa. Ingen tror att homoäktenskapen kommer att leda till katastofer typ reaktorhaveri.

    Redan Alf Svensson använde som taktik att låtsas kämpa mot för att lura de kristna väljarna att man förlorade efter hård kamp. Han drev det lurendrejeriet med finess. Han debatterade med Torbjörn Tännsjö om människolivets okränkbarhet, o.s.v. Det gav ökat väljarstöd. Men det räckte inte ens under Alfs tid. Väljarstöd måste man ha, om man ska få igenom något. Därför var kampen mot homoäktenskapen förlorad på förhand.

    Den enda realistiska kompromissen var den, som de tre överiga regeringspartierna står bakom, och som även oppositionen har ställt upp på. I det läget väljar Hägglund att avskaffa äktenskapet, och ersätta det med en ”civilrättslig registering”, alltså partnerskap för alla. Föralldel. Om ingen längre kan ingå äktenskap, kan ej heller homoparen göra det.

    Kd var fel tänkt från början, men värre ändå har det blivit med Hägglunds munkavlar. Han har ju tystad den debatt, som var nödvändigt för att åtminstone få allmänhetens förståelse för de kristna kraven. De övriga partiern har inte behövt bry sig om de kristna, för ”de röstar ju ändå på kd”. Det bästa vore om kd försvinner, och medlemmar och väljare går till andra partier.

    den 12 november 2008 kl 5:28
  7. Johannes Forsblom säger:

    Homorörelsen har sitt ursprung i ett sovjetiskt experiment från 1920-talet. Då ville kommunistiska ledare avskaffa äktenskapet. Den sovjetiske ledaren Krilenko sade:

    “Varför skulle staten bry sig om vilka som gifter sig med vem?”¦Den fria kärleken är det ultimata målet för en socialistisk stat”¦ I denna stat kommer äktenskapet att befrias från varje plikt och den kommer att omvandlas till en absolut fri förening mellan två personer”.

    Agendan hos gaylobbyn, de radikala feministerna och hos de sekulära ateisterna har kusliga likheter med den sovjetiska modellen. Glöm inte att kyrkor attackerades, brändes ned och skövlades. Kristna människor avrättades, förvisades till gulag och sattes på sinnessjukhus för omskolning.

    Vad rör sig i Reinfeldts och Ohlys huvuden? Hur långt tänker de gå i sin iver att slakta äktenskapet på ateismens destruktiva altare?

    den 12 november 2008 kl 14:52
  8. Lars Flemström säger:

    Franska revolutionens angrepp på kristendomen och kyrkans ställning är förebilden för kd:s förslag att avskaffa äktenskapet och erästta det med en civilrättslig registerering. Det finns även likheter mellan kd:s agenda och det sovjetiska experimentet under 1920-talet. Vad rör sig i Göran Hägglunds och Anders Wijkmans huvuden? Den sistnämnde har i egenskap av EU-parlamentariker för svenska kd, röstat mot förslag från de kristdemokratiska och konservativa partierna i andra EU-länder att skriva in kristendomens betydelse för danandet av Europa i EU:s konstitution.

    den 12 november 2008 kl 16:42

Kommentera detta inlägg

XHTML: Du kan använda dessa taggar: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>


Fatal error: Uncaught Error: Call to undefined function show_subscription_checkbox() in /var/www/poluha.se/basun/wp-content/themes/gila/comments.php:89 Stack trace: #0 /var/www/poluha.se/basun/wp-includes/comment-template.php(1554): require() #1 /var/www/poluha.se/basun/wp-content/themes/gila/single.php(41): comments_template() #2 /var/www/poluha.se/basun/wp-includes/template-loader.php(106): include('/var/www/poluha...') #3 /var/www/poluha.se/basun/wp-blog-header.php(19): require_once('/var/www/poluha...') #4 /var/www/poluha.se/basun/index.php(17): require('/var/www/poluha...') #5 {main} thrown in /var/www/poluha.se/basun/wp-content/themes/gila/comments.php on line 89