Skip to main content.

den 30 september 2007


Återigen är det First Things som får lysa upp mitt grådaskiga inre. Denna gång är det en ärkebiskop i Denver som skriver under rubriken Renewing the Church, Converting the World. Han börjar:

I’d like to start with a proposition. Here it is: To be a Christian is to believe in history.

Think about the Bible. All the great world religions have sacred books: the Qur’an, the Bhagavad-Gita, the Analects of Confucius. What those sacred texts have in common is that they’re essentially wisdom literature. They’re collections of noble teachings aimed at helping believers live ethically and find the right path to peace or happiness or enlightenment.

The Bible also aims to make people wise. But it does much more. It seeks to lead them to salvation, which is much more than enlightenment. The Bible’s starting point is totally different from any other sacred book. The first words are: ”In the beginning . . .” The Bible begins with a step-by-step report of the first day in the history of the world.

Och vidare:

To be a Christian means believing that you are part of a vast historical project. And it’s not our project. It’s God’s. We believe that since the beginning of time God has been working out his own hidden purposes in the history of nations and in the biography of every person. He’s still unfolding his purposes today, and each of us here has a necessary part to play in his divine plan. Again, no other religion makes anywhere near these kinds of claims about the meaning of human life””and not just “human life” in general, but each and every individual human life. God willed each of us to be here. He loves us personally.

Och slutligen:

So I leave you with this: Be men who love well. Be the Catholic men God intended you to be. Be men of courage and fidelity to your God, your wives, your families, and your Church. Put your belief into practice. Do everything for the glory of God, even the little things you have to do each day. Love those who don’t love you. Love””expecting nothing in return. Love””and those you love will find Jesus, too. Love””and through your actions, God will change this world.

Men varför nöja sig med mina korta utdrag? Läs hela texten!

den 27 september 2007

  Så enkelt är det inte


Jesus till sina lärjungar:
”Om någon vill gå i mina spår måste han förneka sig själv och ta sitt kors och följa mig.”

den 25 september 2007

  Ledande brittisk filosof publicerar bok om nyvunnen gudstro

För ett par år sedan skrev jag om Antony Flew, en brittisk ateistisk filosof, som blivit övertygad om att det måste finnas en gud trots allt. En viss debatt uppstod om vad han egentligen sagt och blivit övertygad om. Som för att skingra alla tvivel om var han står idag publicerar han nu en bok där han berättar om sin nyvunna gudstro. Titeln säger det mesta: There Is a God: How the World’s Most Notorious Atheist Changed His Mind. kan vi läsa:

In one of the biggest religion news stories of the new millennium, the Associated Press announced that Professor Antony Flew, the world’s leading atheist, now believes in God.

Flew is a pioneer for modern atheism. His famous paper, Theology and Falsification, was first presented at a meeting of the Oxford Socratic Club chaired by C. S. Lewis and went on to become the most widely reprinted philosophical publication of the last five decades. Flew earned his fame by arguing that one should presuppose atheism until evidence of a God surfaces. He now believes that such evidence exists, and There Is a God chronicles his journey from staunch atheism to believer.

For the first time, this book will present a detailed and fascinating account of Flew’s riveting decision to revoke his previous beliefs and argue for the existence of God. Ever since Flew’s announcement, there has been great debate among atheists and believers alike about what exactly this ”conversion” means. There Is a God will finally put this debate to rest.

This is a story of a brilliant mind and reasoned thinker, and where his lifelong intellectual pursuit eventually led him: belief in God as designer.

Kanske ännu en titel att översätta för ”Humanisterna”?

Andra bloggar om: , ,

  Arroganta ateister

Jag kan inte vara fundamentalist, för jag har ju rätt.

Richard Dawkins i boken The God Delusion som nu finns i, en kanske inte direkt välbehövd, översättning på svenska. (Tack till Ulf Bjereld för denna pärla.)

Andrew Rilstone skriver mer om Dawkins och citerar från debatt i brittisk press. Bland annat skriver den välkände teologen Alister McGrath:

Dawkins’ more polemical writing are perhaps directed toward an audience which lacks familiarity with the Christian intellectual tradition and hence prepared to accept his assertions without question.

På kritiken svarar Dawkins:

This is a stock criticism. It assumes there is a serious subject called theology, which one must study in depth before one can disbelieve in God.

Som Rilstone påpekar handlar kritiken inte om Dawkins rätt att inte tro på Gud utan om att han faktiskt skriver böcker
om saker han inte verkar ha studerat överhuvudtaget.

Ann Heberlein kommentar både i SvD och Sydsvenskan det faktum att ”Humanisterna” översätter Sam Harris bok Letter to a Christian Nation. Ja, de inte bara översätter den. De vill också dela ut den till Sveriges skolor. Hon skriver:

Harris beskrivning av kristna och kristen tro är en karikatyr som har ytterst litet med den svenska verkligheten att göra.


I ett samhälle som präglas av mångfald bör ödmjukhet i relation till de egna sanningarna och övertygelserna råda. Ödmjukhet är dock inte Harris bästa gren. Hans totala brist på ödmjukhet är lika frapperande som hans hat inför alla som inte delar hans verklighetsuppfattning.

Läs gärna Wall Street Journals kommentar om den nya nya ateismen. Ett litet kort citat bara:

Playing into the anger and enmities that debase our politics today, the new new atheism blurs the deep commitment to the freedom and equality of individuals that binds atheists and believers in America. At the same time, by treating all religion as one great evil pathology, today’s bestselling atheists suppress crucial distinctions between the forms of faith embraced by the vast majority of American citizens and the militant Islam that at this very moment is pledged to America’s destruction.

Andra bloggar om: , ,

den 20 september 2007

  Köp svenskt

Islamister hotar nu att bojkotta svenska företag som IKEA, H&M, Electrolux och Ericsson.  Detta för att sätta press på regeringen så att den stoppar Lars Wilks och andra som ”uttrycker missaktning” mot islam. Johan Norberg uppmanar oss nu att sympatisera med de svenska företagen. Och andra länder i framtiden när liknande saker händer dem.

Köp svenskt

Så stöd det fria ordet – köp svenskt! Och sprid budskapet!

  Eftermiddag i Grövelsjön

Eftermiddag i Grövelsjön

den 17 september 2007


Igår fick jag ett par timmar i soffan för mig själv. Det var underbart. Jag lade undan Tolkiens De två tornen och läste istället några artiklar. Den första handlade om etiken vid livets slut med hänvisningar till fallet Terri Schiavo, den amerikanska kvinna i koma som fick svälta till döds för några år sedan. Ett stycke handlar om hur vårt rättstänkande och -system är baserat på idén om människans egenvärde. Hon har inte enbart ett instrumentellt värde, ett värde som ett medel för andra högre syften, utan ett unikt värde i sig själv. Melinda Penner skriver:

There is no grounding for objective human value and human rights if it’s not intrinsic value. Our legal system is built on the notion that humans have intrinsic value. … If human beings only have instrumental value, then slavery can be justified because there is nothing objectively valuable that requires our respect. There is nothing other than intrinsic value that can ground the unalienable equal rights we recognize because there is nothing about all human beings that is universal and equal. Intrinsic human value is what binds our social contract of rights.

FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna bygger på denna tanke och den är också grundstenen för varje civiliserat samhälle. Men i livets slutände, och än mer i livets början, utmanas denna hörnpelare för vårt rättssystem ständigt.

Den andra artikeln finns i oktobernumret av den utmärkta tidskriften First Things. Den är skriven av kardinal Avery Dulles och handlar om Gud och evolutionen. Dulles kommenterar den nya vågen av religionskritik samt går igenom olika kristna förhållningssätt till utvecklingsläran. Både bland kristna och ateister finns uppfattningen att naturliga orsaker till människans och världens uppkomst talar emot Guds inblandning. Men så är inte fallet, menar Dulles:

Justin Barrett, an evolutionary psychologist now at Oxford, is also a practicing Christian. He believes that an all-knowing, all-powerful, and perfectly good God crafted human beings to be in loving relationship with him and with one another. “Why wouldn’t God,” he asks, “design us in such a way as to find belief in divinity quite natural?” Even if these mental phenomena can be explained scientifically, the psychological explanation does not mean that we should stop believing. “Suppose that science produces a convincing account for why I think my wife loves me,” he writes. “Should I then stop believing that she does?”

Han slutsats är att vetenskaperna och religionen kompletterar varandra och adresserar olika kunskapsområden. Vi bör därför akta oss när vetenskapens kunskapsanspråk blir totalt :

Science can cast a brilliant light on the processes of nature and can vastly increase human power over the environment. Rightly used, it can notably improve the conditions of life here on earth. Future scientific discoveries about evolution will presumably enrich religion and theology, since God reveals himself through the book of nature as well as through redemptive history. Science, however, performs a disservice when it claims to be the only valid form of knowledge, displacing the aesthetic, the interpersonal, the philosophical, and the religious.

Den tredje artikeln som jag läste igår kommer även den från First Things och handlar om relativismen. I den resonerar en jesuit kring uttrycket ”relativismens diktatur”, myntat av den nuvarande påven. Dagens moderna människor, som bekänner sig till relativismen med dess ifrågasättande av alla absoluter, tycks ändå vara absolutister på någon punkt. Så exempelvis har de flesta svårt med kristna och deras idéer om äktenskapet mellan man och kvinna. Här någonstans finns det gränser även för vad relativister kan tolerera. Hyckleri, kan man tycka. Men artikelförfattaren låter sig inte nöjas med det konstaterandet utan går vidare:

I suspect, though, that the root cause comes from the odd admixture of absolutism and relativism in self-professed relativists. Probably we are all a swirling amalgamation of relativism and absolutism in our thinking: No relativist, I assume, would defend the “right” of witches to boil babies in their cauldrons, and no absolutist would insist everyone must like opera.

Maybe, in fact, there are no relativists and “we’re all absolutists now,” to paraphrase a line from Nathan Glazer. Alasdair MacIntyre opened the second chapter of his famous book After Virtue with a scene we can all recognize: Debates on just war, abortion, capital punishment, and the like are echo chambers, with everyone essentially hurling absolutes at the other side of the debate.

Bakom den falska relativismen döljer sig ofta ett hat mot religion i allmänhet och kristendomen i synnerhet. Hur bemöta det? På samma sätt som alltid, menar författaren och avslutar med ett råd från den kristna filosofen Blaise Pascal:

Men despise religion. They hate it and are afraid it may be true. The cure for this is first to show that religion is not contrary to reason, but worthy of reverence and respect. Next, make it attractive, make good men wish it were true, and then show that it is. Worthy of reverence because it really understands human nature. Attractive because it promises true good.

Andra bloggar om: , , ,

den 16 september 2007

  RFSU får smäll

SVT:s Dokument Inifrån visade precis ”Jag ska göra abort”. Programmet handlade om kvinnor som upplevde aborten som smärtsam och jobbig. Vi fick följa en 19-åring och hennes vånda inför och efter aborten. Det var ett lysande program! Att abort ingalunda är ett okomplicerat ingrepp, att jämföra med en blindtarmsoperation, borde stå klart för alla som såg programmet. Några snabba reflektioner:

Tjejens reaktion när hon vaknade upp efter aborten kom obehagligt nära sanningen:

De har tagit min bäbis!

Andra bloggar om: , , ,