Skip to main content.

den 26 mars 2014


  Att följa Jesus men inte biskopen

När abortfrågan kommer på tal rörs ofta starka känslor upp och annars oartikulerade övertygelser uppdagas. Samma effekt har ämnet Katolska kyrkan på frikyrkliga samt en del strikta lutheraner. När så pingstpastorn Ulf Sundqvist idag skriver om Ulf Ekmans omvändelse till Katolska kyrkan får vi ta del av vad jag tror är källan till den känslomässiga kraften i den protestantiska rörelsen, nämligen ett barnsligt uppror mot kyrklig auktoritet. Efter att i några meningar ha avslöjat att han inte känner till katolsk teologi avslutar Ulf Sundqvist med följande ord:

Frikyrkans och Pingströrelsens teologiska grund kan säkert behöva vitaliseras och fördjupas, men den står ändå solid. Jag följer inte Ulf Ekman. Jag följer heller inte någon biskop eller påve, jag följer Jesus!

Jag har inga problem med att Ulf Sundqvist inte följer Ulf Ekman. Men att inte följa vare sig biskop eller påve med motiveringen att man endast följer Jesus är både naivt och obibliskt. Det är naivt därför att det som Sundqvist egentligen följer är sin förståelse av Jesus, inte Jesus själv. Så här har förstås alla sektledare och heretiker talat genom tiderna. De har haft den sanna uppenbarelsen och har tagit avstånd från den världsvida kyrkan för att gå sin egen väg. De följer Gud, de andra följer bara människor eller kanske till och med onda andemakter.

Men det är också obibliskt därför att redan Paulus tog avstånd från idén att gå sin egen väg. Så skriver han i 1 Kor 1:10-13:

Men i vår herre Jesu Kristi namn uppmanar jag er, bröder, att vara överens och inte dela upp er i olika läger, utan återigen stå eniga i tankar och åsikter. Av Chloes folk har jag nämligen fått höra, mina bröder, att det förekommer motsättningar bland er. Vad jag menar är att ni alla säger: ”Jag hör till Paulus”, eller ”Jag hör till Apollos”, eller ”Jag hör till Kefas”, eller ”Jag hör till Kristus”. Har Kristus blivit delad?

Det är motsättningar i församlingen och människor delar upp sig i läger. En del gör det till och med med den till synes goda motiveringen ”Jag hör till Kristus”, eller som Ulf Sundqvist uttrycker det: ”Jag följer Jesus!”. Men så ska vi inte göra. Vi ska inte dela upp oss utan stå eniga i tanke och åsikt, uppmanar Paulus oss. Det måste innebära att vi inte lämnar kyrkan och bygger nytt. Vi håller oss till dess ursprungliga ledarskap och till den lära som är gemensam för hela kyrkan. Det är så vi följer Jesus.

Paulus text är också ett litet inlägg i frågan om vad andlig enhet främst består i. Jag noterar att Paulus inte säger något om att sjunga lovsånger eller be tillsammans. Av detta kan vi förstå att den typen av enhet åtminstone är otillräcklig. Nej, vi måste också vara eniga i ”tankar och åsikter”. Vi ska alltså söka läromässig enhet.

Läs även vad andra skriver om , , , .