Skip to main content.


den 16 mars 2014


  Enheten och sanningen

Apropå Ulf Ekmans konvertering till den Katolska kyrkan men utan att nämna hans namn skriver Stefan Gustavsson ett inlägg utifrån Johannes 17 om att enheten inte får sökas på bekostnad av sanningen. När jag såg rubriken (”Enhetssträvan får inte ignorera sanning och rätt”) kände jag spontant att Stefan här agerade snarstucket och var ute efter att ge Ulf Ekman en känga. För när Ulf Ekman bara några dagar tidigare redogjorde för sina skäl för att konvertera lyfte han fram Jesu ord i Johannes 17:21 (”Jag ber att de alla skall vara ett”) och att vi kristna bara kan bli ett om vi förenar oss under det ledarskap som funnits sedan kyrkans födelse (en inte orimlig tanke för övrigt).

Visserligen är det Stefan skriver sant. Det ÄR fel att söka enhet på bekostnad av sanningen. Men det är trivialt sant och dessutom en halmgubbe eftersom paret Ekman mig veterligen inte kompromissar med sina övertygelser i sin enhetsträvan. Tvärtom lyfter Ulf Ekman fram flera andra skäl till varför de nu blir katoliker, exempelvis synen på sakramenten och läroämbetet. En mer generös tolkning av Ulf Ekmans berättelse är att det är hans sanningstörst som driver honom mot Rom. Det får vara slut med kompromisserna nu.

Det är ju heller inte så att sanningstörsten är något som regelmässigt skiljer protestanter från katoliker. Det handlar snarare om en metodfråga: hur komma fram till sanningen? Protestanter menar att Bibeln är den högsta auktoriteten och katoliker att Kyrkan är det i frågor som rör tro och moral. Ser man till resultatet kan väl ändå inte den protestantiska metoden koras till en självklar segrare? Förutom splittringen som den automatiskt leder till har vi även sett ett stort läromässigt förfall inom de protestantiska kyrkorna under 1900-talet. Så har kyrka efter kyrka fallit för tidsandan och kommit att acceptera skilsmässa, samboende, aborter, preventivmedel, kvinnliga präster, pacifism med mycket mera. Även teologiskt finns en förflackning där bibelordet tappat i auktoritet och Jesu exklusivitet allt mer ifrågasätts.

Självklart ska sanningen sökas, även på egen hand. Men så fort sanningsniten skapar splittring bör åtminstone en varningsklocka ringa som får mig att fråga mig själv: är det jag eller Gud som leder?

Läs även vad andra skriver om , , , , .

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Share on LinkedInEmail this to someonePin on PinterestShare on TumblrShare on Reddit

Du kan kommentera, eller pinga från din egen sajt.



Kommentera detta inlägg

XHTML: Du kan använda dessa taggar: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>