Skip to main content.


den 2 februari 2011


  Sarah Palin, Dagen och vem som egentligen hatar vem

Jag och Annette Westöö har idag en insändare i Dagen som handlar om reaktionerna på morden i Tucson och hur Dagen kopplade ihop dessa våldsdåd med Sarah Palin. Birger Thureson och Elisabeth Sandlund besvarar också kritiken som vi riktar mot dem. Eftersom insändaren har kortats ner lägger jag ut hela texten här:

Lördagen den 8/1 dödades sex människor i Tucson, Arizona, och flera andra skadades. En av dem som skadades allvarligt var den demokratiska kongressledamoten Gabrielle Giffords. Denna mycket tragiska händelse kom omedelbart att handla om Sarah Palin som på en Facebook-sida från i mars har en karta över USA där viktiga distrikt markerats med kikarsikten. Under kartan finns namnen på de demokratiska kandidater som var republikanernas motståndare i dessa distrikt. Ett av dessa namn var Gabrielle Giffords.

Trots att ingen visste något om mördarens motiv startade ett massmedialt drev utan dess like. Den så kallade Tea Party-rörelsen i allmänhet och Sarah Palin i synnerhet anklagades för att piska upp stämningarna i landet och kartan med kikarsikten blev snabbt känd som ”dödskartan”. Sarah Palin pekades ut som indirekt ansvarig för dödskjutningarna.

Svensk media hakade på och så även Dagen. På opinionssidorna skrev först Birger Thureson ett känslosamt blogginlägg där han menade att Sarah Palin haft en karta där politiker markerats med hårkors. Detta var ”politisk retorik laddad med besinningslöst hat” som kunde inspirera människor, liksom mördaren i Tucson, till våldsdåd. Nästa dag skrev Elisabeth Sandlund en ledare på samma tema. Hon menade att dödsskjutningarna var ett ”symtom på ett överhettat politiskt klimat där de retoriska greppen passerat anständighetens gränser”. Och Sarah Palins karta var enligt Sandlund ”ett tydligt exempel på när bildspråket övergår från att vara målande till att bli förödande.” Samtidigt som alltså både Thureson och Sandlund åtminstone indirekt lägger skulden för dödsskjutningarna på Sarah Palin medger båda att mördarens motiv fortfarande är okända.

Varken Thureson eller Sandlund verkar själva ha sett Sarah Palins Facebook-sida. För ser man på kartan och läser tillhörande kommentar bör det med all tydlighet framgå att den knappast inspirerar till våldsdåd. För det första är inte kikarsiktena riktade mot personer utan mot valdistrikt. För det andra är texten solklar om vad det handlar om: ”We’ll aim for these races and many others. This is just the first salvo in a fight to elect people across the nation”. Det handlar alltså om att vinna val och att kämpa för att rätt människor blir valda. Här saknas alla anspelningar på våld.

De vapenmetaforer, liksom den kampretorik, som Sarah Palin använder är inte heller unika för henne. Under valkampanjen 2008 använde Barack Obama dessa ord: ”Om de tar en kniv till denna kamp, så kommer vi att ta ett skjutvapen.” Ja, själva ordet ”kampanj” är egentligen en militär term. När det gäller kartan har liknande kartor använts av demokraterna vid minst två tillfällen där republikaner gjorts till måltavlor. Ingen reagerade då och det med rätta.

Drevet mot Sarah Palin saknar alltså sakliga grunder. Förvisso finns det mycket hat inom den amerikanska politiken men det är främst riktat mot konservativa republikaner. Så måste exempelvis Sarah Palin, liksom skribenterna Ann Coulter och David Horowitz alltid omge sig med livvakter vid offentliga framträdanden. Det behöver inte motsvarande figurer inom den amerikanska vänstern. Minns också filmen om mordet på George W Bush som vann priser världen över.

Sandlunds och Thuresons logik är halsbrytande. Båda erkänner att de inget vet om mördarens motiv. Ändå drar de sig inte för att skylla på Sarah Palin. Detta när inget talar för att det var ett ”överhettat politiskt klimat” som inspirerade till dåden. Thureson anklagar Sarah Palin för att sprida ett besinningslöst hat. Men anklagelsen faller tillbaka på honom själv. Sällan har en politiker varit så oförtjänt hatad som Sarah Palin. Genom sina artiklar bidrar Sandlund och Thureson till det hatiska politiska klimat som de själva tar avstånd ifrån. De har heller varken använt sitt eget omdöme för att pröva det rimliga i sina anklagelser eller gått till källan för att verifiera uppgifterna om Facebook-sidan. Så det är dags för självrannsakan. Och en förklaring.

Tyvärr haltar ”förklaringen” från Sandlund och Thureson rejält. Thureson refererar till Sarah Palins karta och menar att den visar att Gabrielle Giffords ”skulle bort”. Som om Sarah Palin inte skulle bry sig om hur Giffords skulle bekämpas, bara hon plockades bort! I kommentaren till kartan skriver Sarah Palin att det handlar om en kamp för att välja rätt människor till kongressen. Och det är lågt av Thureson att antyda något annat.

Han skriver också att det inte var ett slumpskott som fällde Giffords. Det är sant. Men vad har det för relevans för vår kritik? Varken Thureson, Sandlund eller någon annan visste någonting om motiven för våldsdåden när de skrev sina artiklar för drygt tre veckor sedan. Nu när vi vet mer visar det sig att mördaren hade haft ett horn i sidan till Gabrielle Giffords sedan 2007, alltså långt innan Obama kom till makten och långt innan Sarah Palin lägger ut sin måltavla. Vidare att hans drevs av minst sagt förvirrade tankar om att den federala staten hjärntvättade medborgarna genom kontrollen över grammatiken. Det finns inget, och jag upprepar inget, i hans bakgrund som indikerar att han tagit intryck av Tea party-rörelsen, Sarah Palin eller på något sätt inspirerats av ett ”överhettat politiskt klimat”.

Det är också beklämmande att Thureson tror att New York Times kolumnist Paul Krugman skulle vara en sansad och seriös bedömare av den politiska situationen i USA. Bland konservativa är han, och hela New York Times, ökända för sin besinningslösa och känslofyllda kritik av Sarah Palin, Tea Party-rörelsen och allt konservativt. De utgör vänsterns avant garde i USA. Krugman har också fått mycket kritik för sina skriverier om våldsdåden i Tucson. Så skriver exempelvis den Pulitzervinnande kolumnisten Charles Krauthammer i Washington Post: ”The origins of Loughner’s delusions are clear: mental illness. What are the origins of Krugman’s?”

Det är vidare synd att Thureson fortsätter att tro att hatet kommer från högerkanten. Fakta talar för motsatsen men Dagen valde tyvärr, antagligen av utrymmesskäl, att klippa bort den delen av insändaren.

Elisabeth Sandlund fortsätter att argumentera som om den politiska retoriken hade något med morden att göra. Men argumenten för detta lyser med sin frånvaro.

Det är beklämmande att varken Elisabeth Sandlund eller Birger Thureson inser och bekänner det orimliga i sina anklagelser om Sarah Palins skuld till morden i Tucson. De vapenmetaforer som Sarah Palin använde tillhör den politiska vardagen i USA och läser man hennes kommentar är det ju alldeles uppenbart att den kamp hon förordar är den vanliga demokratiska processen. Så det saknas skäl för det minsta klander, än mindre att göra henne indirekt ansvarig för massmord.

Här finns också en naivitet om den politiska situationen i USA. Det pågår ett kulturkrig i USA där skiljelinjen inte går mellan förnuftiga liberaler och råbarkade högerkristna utan mellan höger och vänster. På båda sidor finns vettiga och ovettiga människor. Att då läsa Paul Krugman och tro att man får en sansad bedömning av situationen leder helt fel. Jag föreslår att redaktionen tillägnar sig lite mer av det konservativa och intelligenta tankegods som det faktiskt finns gott om bara man vågar gå utanför den rapportering som kommer svenskarna till del genom TT, Aktuellt och Godmorgon Världen.

Andra skriver om , , , ,

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Share on LinkedInEmail this to someonePin on PinterestShare on TumblrShare on Reddit

Du kan kommentera, eller pinga från din egen sajt.



8 kommentarer till “Sarah Palin, Dagen och vem som egentligen hatar vem”

  1. Insändare om Sarah Palin | Timor Dei säger:

    […] (vilken jag för övrigt rekommenderar alla, speciellt Dagens opinionsredaktion, att besöka) finns texten i sin helhet. Pelle har uttömmande och klargörande bemött de kritiska kommentarerna till artikeln, och det […]

    den 3 februari 2011 kl 2:07
  2. Stefan säger:

    Det som möjligtvis ger Dagen en fördel gentemot andra tidningar är att de faktiskt väljer att ta in din insändare. Annars är det samma smörja och försök att smita från argumenten med hjälp av svepande formuleringar som man alltid brukar se från vänstern när de blir konfronterade.

    Efter att ha sett diskussionen på Dagens hemsida kan jag bara konstatera att det är helt uppenbart att det inte handlar om okunnighet från Sandlund och Thuressons sida utan att de helt enkelt inte är intresserade av sådant som sanning och att döma människor efter samma måttstockar. Deras supportrar verkar även ha hyfsat svårt att hålla sig till ämnet.

    Jag tror inte att någon som läst den här diskussionen och som sätter sanningen i främsta rummet tar Sandlunds och Thuressons parti här och det är nog en hel del läsare som i och med detta har tappat sitt förtroende för dessa skribenter. Inte för deras åsikter utan för deras sätt att förhålla sig till sanning och lögn.

    den 4 februari 2011 kl 0:15
  3. pelle säger:

    Tack, Stefan, för dina ord. Ja, jag tycker också att det blir uppenbart att Dagen bedriver ”agendajournalistik” efter detta. Och det känns tråkigt, särskilt med Elisabeth Sandlund som jag ändå haft ett hyfsat förtroende för. Och smått parodiskt att Thureson väljer att beskriva Paul Krugman som en sansad och seriös bedömare. Snacka om noll koll på den amerikanska politiken.

    den 4 februari 2011 kl 0:58
  4. Thomas säger:

    Pelle Poluha m fl;

    ”… De vapenmetaforer, liksom den kampretorik, som Sarah Palin använder är inte heller unika för henne. Under valkampanjen 2008 använde Barack Obama dessa ord: ‘Om de tar en kniv till denna kamp, så kommer vi att ta ett skjutvapen.’ Ja, själva ordet ‘kampanj’ är egentligen en militär term. När det gäller kartan har liknande kartor använts av demokraterna vid minst två tillfällen där republikaner gjorts till måltavlor. Ingen reagerade då och det med rätta…”

    Det är riktigt att även demokrater/liberaler har använt en massa tveksamma kartor i många, många år. I artikeln Heartland Strategy, från 2004-12-13, publicerad av ”The Democratic Leadership Council”, utmejslas en strategi för hur demokraterna ska vinna makten i USA. Här finns kartor med symboliskt talande ”bulls eye”-figurer. Artikeln återfinns här: http://www.dlc.org/ndol_ci.cfm?contentid=253055&kaid=127&subid=171

    En problematisering av denna karta, och det språkbruk som här används – bl a uttryck som Behind enemy lines! – görs på bloggen ”Verum Serum”. Här framhålls att kartan och språket är, om något, än mer militant än vad Sarah Palin använde på sin Facebook-sida. Detta bloginlägg kan läsas här: http://www.verumserum.com/?p=13647

    Ska det göras nedslag i den amerikanska, militanta, påstått olämpliga, politiska retoriken, bör nog båda sidor granskas. Det vill säga såväl konservativa som liberaler.

    Därutöver vore det befriande om a) 80-90 procent av amerikanska gammelmedia någon gång förklarade varför de så uppenbart och systematiskt tagit ställning för liberaler, och mot konservativa/libertarianer, alltsedan Vietnam-kriget på 1970-talet, och b) hur de fortfarande kan kalla den verksamhet de bedriver för journalistik.

    Dessutom fick gärna representanter för de vänsterliberala organen förklara hur de kan se sig själva i spegeln, trots de oresonliga hat de allt som oftast ger uttryck för offentligt ang konservativa som Ronald Reagan (innan han blev ikon), George W Bush, Sarah Palin m fl.

    Det finns onekligen mycket som de amerikanska, såväl som de svenska, vänsteraktivisterna borde redogöra för när de gäller sin egen verksamhet, och sitt eget sätt att vara. Detta lär dock aldrig ske, utan den starkt negativa energi de uppvisar lär även fortsättningsvis riktas mot genuint konservativa som t ex förra Alaska-guvernören Sarah Palin.

    Det är i sanning en bister värld vi lever i.

    Mvh

    den 9 februari 2011 kl 9:46
  5. Thomas säger:

    Som ett tillägg till mitt inlägg ovan rörande militant, politisk retorik, vill jag gärna påminna om att kultur- och medievänstern skrockade gott åt filmen ”Death of a President” (2006). Denna produktion visades på allsköns filmfestivaler för några år sedan, och jag har även för mig att vänsterorganisationen Svt har sänt den.

    Filmen, som vann flera priser, handlar som bekant om hur George W Bush blir mördad, och lite fakta om den finns här: http://www.imdb.com/title/tt0853096/

    Vad gäller faktumet att en dylik film överhuvudtaget gjordes, menar bl a skribenten Dick Erixon att det tydligt visar vilket utbrett hat som finns hos vänsteraktörer inom media etc. Detta hat bland allsköns nobla liberaler tycks dock inte vara något som bekymrar liberalerna själva bekymrar sig över, och det var rakt ingen liberal vänsterhjälte som undrade om inte en film som denna faktiskt kunde uppvigla till mord på politiker man ej gillar.
    Ingen endaste.

    Ibland blir jag förvånad över den typ av moralsystem som vissa människor använder som sin inre, moraliska, kompass livet igenom.
    Ytterst förvånad.
    I fallet med dessa intellektuellt såväl som moraliskt dubiösa vänsteraktivister, är jag dock alltför cynisk för att hoppas på en snar bättring.
    I själva verket tror jag aldrig den kommer.

    Mvh

    den 9 februari 2011 kl 10:01
  6. pelle säger:

    Tack Thomas! Gör gärna dina synpunkter kända på Dagen-sidan där en diskussion har förts om insändaren. Och varför inte skicka ett email till Dagen direkt?

    den 9 februari 2011 kl 10:06
  7. Feminismens Saudiarabien « Infallsvinkeln säger:

    […] utan istället framhärdar i sitt skuldbeläggande. Poluha vidareutvecklar sitt resonemang på sin blogg, och för egen del har jag tidigare skrivit om min syn på saken […]

    den 16 december 2012 kl 16:51
  8. Feminismens Saudiarabien | Infallsvinkeln säger:

    […] Poluha skriver på sin blogg ett intressant inlägg angående smutskastningen av Sarah Palin som även Dagen dessvärre varit […]

    den 12 april 2015 kl 11:08

Kommentera detta inlägg

XHTML: Du kan använda dessa taggar: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>