En nyligen gjord opinionsundersökning i Västbanken och Gaza visar att endast 23 procent av palestinierna menar att Israel har en permanent rätt att existera:
Och en majoritet, 58 procent, menar att beväpnad kamp är vägen framåt:
55 procent önskar att en framtida palestinsk stat ska bygga på sharia-lagar:
Som jag skrivit tidigare: så länge en majoritet av palestinierna menar att Israel borde upphöra att existera är chanserna för fred minimala.
854 palestinier har intervjuats. Felmarginalen är tre procent.
Jag måste bara rekommendera en alldeles lysande diskussion om islam och muslimer mellan katolikerna Robert Spencer och Peter Kreeft. Temat för diskussionen är påståendet, som Robert Spencer försvarar, att den ende gode muslimen är en dålig muslim. Med det menar Robert Spencer att de goda muslimer vi ser omkring oss endast är goda i den mån de inte tar islam på allvar. Om och när de gör det kommer de att radikaliseras och bli det godas fiende.
Peter Kreeft å sin sida menar att vi som kristna har mycket att lära oss av muslimers gudsfruktan och fromhet. I många fall står de oss närmare, och borde så göra, än sekulariserade västerlänningar.
Se hela diskussionen och njut. Sällan har jag skådat ett så öppet och intelligent samtal om ett laddat ämne som detta.
Är vi produkter av arv eller miljö? Eller är vi inte produkter överhuvudtaget utan styr vårt öde själva? Detta var ämnet för Dennis Prager i hans ”Happiness Hour” i fredags förra veckan. Jag lägger ut hela programmet här för er som är lite nyfikna på vem denne Dennis Prager är som jag så ofta citerar.
Varje vardag pågår hans ”talkshow” i tre timmar. Det handlar mest om amerikansk politik men där finns också mycket allmängiltigt. Så har han varje vecka tre fasta timmar: Happiness Hour, Fundamental Issues och Male/Female Hour. Prager är en konservativ men ej ortodox jude som propagerar för judeokristna värden, den moraliska betydelsen av en liten statsmakt och inte minst att glädje är en dygd. Han är väldigt populär i USA, inte minst bland konservativt kristna. Och han ger mig min så välbehövliga dagliga dos av sunt förnuft.
I dessa dagar är ofta 140 tecken allt jag orkar eller hinner skriva. Därför har jag aktiverat mig lite på Twitter där ni kan följa mig och mina tankar.