Det sägs om och om igen att Israels attacker mot Gaza är oproportionerligt kraftfulla. Så skriver exempelvis statsvetaren, tillika broderskaparen, Ulf Bjereld på sin blogg:

Israel har som alla stater rätt till självförsvar. Men självförsvar får inte bedrivas hur som helst. Att genom bombattacker som leder till massdöd bland oskyldiga försvara sig mot de raketbeskjutningar som genomförts mot Israel från Gaza kan aldrig vara acceptabelt. Självförsvar skall enligt folkrätten utövas proportionellt. Det innebär bl a att man inte får använda våld som i sina skadeverkningar är oproportionellt i förhållande till det hot och det våld man själv utsatts för.

Ulf Bjereld hänvisar också till ett Rapport-inslag från den 29/12 där FN:s förre rättschef Hans Corell ska ha uttalat sig väldigt tydligt på denna punkt. Tyvärr får vi i den sändningen enbart höra reporterns sammanfattning av Corell och aldrig hans egna ord om hur vi ska förstå vad som vore ett proportionellt självförsvar för Israel. Enligt reportern menar Corell att Israels attacker inte står i proportion till de raketanfall som Hamas ligger bakom.

Men detta är att gravt missförstå folkrättens krav på proportionalitet. En proportionell militär reaktion behöver inte stå i proportion till det ursprungliga angreppet. Om detta vore fallet skulle ju Israel kunna svara på Hamas raketbeskjutningar med att avfyra uppåt 10000 raketer vårdslöst riktade mot Gazas bostadsområden. Jag tror inte att det skulle stilla den kritik som nu riktas mot Israel.

Nej, proportionaliteten avser förhållandet mellan den militära insatsen och målet med aktionen. Använda medel ska stå i proportion till målen. Om detta handlar bland annat Genèvekonventionens första tilläggsprotokoll. I artikel 51 står följande: ”The civilian population as such… shall not be the object of attack.” Och vidare: ”Indiscriminate attacks are prohibited. Indiscriminate attacks are… of a nature to strike military objects and civilians or civilian objects without distinction.” Ett exempel på en sådan urskillningslös attack vore: ”an attack which may be expected to cause incidental [indirekt, okalkylerad] loss of civilian life… which would be excessive [överdriven] in relation to the concrete and direct military advantage anticipated.”

Här görs klart att civilbefolkningen, såvida den inte är den del av krigsmaskinen, aldrig får vara målet för ett militärt angrepp. Och det är på denna punkt som Hamas raketbeskjutningar så tydligt skiljer sig från Israels flyg- och markangrepp. Hamas gör inte skillnad på militära och civila mål och dess raketer dödar och skadar nästan uteslutande civila. Det är ett klart krigsbrott. Israel å sin sida anstränger sig att träffa enbart militära mål, ibland så till den grad att de egna operationerna hotas. Exempelvis rapporterade AP förra veckan att tusentals Gaza-bor fick telefonmeddelanden om att lämna sina hem eftersom bostäderna misstänktes härbärgera vapen och därför var legitima mål.

Vidare förbjuder konventionstexten endast sådana attacker som leder till att antalet civila som dör är onödigt många i relation till den konkreta militära fördel som attacken förväntas leda till. Det är alltså på detta sätt folkrättens krav på proportionalitet är definierat. Med denna definition vore exempelvis en bomb mot en skola full med skolbarn i syfte att slå ut en raketställning ett brott mot krigets lagar. Även om målet är militärt måste den som släpper bomben också räkna med ett stort antal dödade eller skadade icke-kombattanter och jämföra detta onda med den vinst en raketställning mindre innebär. Men skolan skulle kunna vara ett legitimt mål nattetid om den utnyttjades som en större central för Hamas militära del, även om Israel vet att ett färre antal civila antagligen kommer att befinna sig i byggnaden. Som synes är det knappast några enkla bedömningar att göra.

En sak som däremot är klar är att närvaron av civila inte automatiskt gör ett område immunt från angrepp. I den 51:a artikelns sjunde paragraf läser vi:

The presence or movements of the civilian population or invividual civilians shall not be used to render certain points or areas immune from military operations, in particular in attempts to shield military objectives from attacks… The Parties to the conflict shall not direct the movement of the civilian population or individual civilians  in order to attempt to shield military objectives from attacks or to shield military operations.

Återigen är det Hamas som står för de tydliga brotten mot folkrätten när de använder bostäder, skolor och andra civila byggnader som militära anläggningar. Syftet är tvåfaldigt: 1) genom att gömma sig bakom civila hoppas de att Israel inte angriper, 2) skulle Israel ändå göra det blir de döda eller skadade civila ”bevis” för Israels hänsynslöshet. Bilder på blodiga barn utgör hårdvaluta i det mediakrig som pågår. Som vanligt gäller det att hålla huvudet kallt och hjärtat varmt för att inte låta sig förledas.

Läs även andra bloggares åsikter om Israel, Gaza, Hamas, proportionalitet, krigets lagar

Du kan kommentera, eller