Skip to main content.

den 31 januari 2009


  Får jag döda?

Får jag döda?

Det går inte att svara på den frågan utan att först ha fått svar på en annan fråga, nämligen: Vad är det som ska dödas? Om min son frågar mig: ”Pappa, får jag döda den här?” och menar en mygga är svaret ja. Skulle han mena sin (än så länge endast påtänkta) lillasyster skulle jag läxa upp honom. Bort med den tanken!

Svaret på frågan skiljer sig alltså beroende på vad det är som åsyftas. Att döda myggor är mer än ok. Det är en god gärning. Att döda katter kan också vara i sin ordning om ingen ägare kan hittas och katten inte kan ta vara på sig. Detsamma gäller övriga djur. Är vissa enkla villkor uppfyllda går det bra att på eget initiativ ta fram geväret. Det är oftast ingen större sak.

Men när det gäller människor är svaret så gott som alltid nej. De undantag som går att tänka sig, exempelvis vid hotfulla situationer eller om ett mycket allvarligt brott begåtts, syftar alla till att värna människan. Att få döda människor bara för att vi har lust till det är otänkbart. Denna höga värdering av det mänskliga livet utgör ett fundament för det civiliserade samhället.

Får jag då döda ett foster?

Svaret på den frågan är att det beror på vad det är. Det duger inte att som exempelvis s-kvinnorna Carina Hägg och Nalin Pekgul har sagt att den viktiga frågan är vem som ska få fatta beslutet om att döda. För att svara på den frågan, måste fostrets ”ontologiska status” först avgöras. Är fostret endast en cellklump, att likna vid en blindtarm, ja då får dess ägare bestämma över om klumpen ska tas bort eller inte. Men om fostret är en människa, då saknas en ägare som självsvåldigt får avgöra dess framtid. För ingen människa kan ju rättmätigt ägas av någon annan. Slaveriet är avskaffat och det med rätta.

Så, vad är då ett foster?

Fostret växer och är därför en levande varelse. Fostret har mänskliga föräldrar och måste därför, precis som sina föräldrar, tillhöra människosläktet. Därför bör vi med säkerhet, utan att blanda in specifikt religiösa föreställningar, kunna säga att ett foster är en levande människa.

Eftersom fostret är en människa måste svaret bli att, nej, man får inte döda ett foster. Men eftersom våra lagar tillåter det kommer man inte att straffas för det, om man nu skulle besluta sig för att döda sitt foster. Och det talar för att lagen borde förändras så att Sverige med rätta skulle kunna kallas ett civiliserat land.

(Brett Kunkle har inspirerat mig till detta inlägg.)

Andra bloggar om: , , , , ,


  Upplys ditt samvete

Här är en inspirerande film som visades inför det amerikanska presidentvalet. Filmen riktar sig till katoliker men har ett budskap till alla kristna. Den handlar om vikten av att begrunda vilka värden som står på spel och vilka frågor som egentligen är viktigast. Och sedan bråka lite med samvetet om det inte reagerar. Till slut är det samvetet som styr på vem man röstar men då gäller det förstås att det är ordentligt upplyst.

Skulle inte kristna i Sverige kunna göra liknande filmer till det svenska valet 2010?


  Livets potential