Skip to main content.


den 28 december 2015


  Kyrkan borde tala mindre politik och mer etik

Svensk kristenhet ägnar flyktingkrisen både stor uppmärksamhet och stora ord. Häromdagen skrev en rad kyrkoledare på DN Debatt om att Sveriges hårdare praxis riskerar vår medmänsklighet. Samtidigt firades för ett par veckor sedan Livets söndag utan kritik, åtminstone som nådde utanför kyrkväggarna, av den praxis som varje dag tar livet av över 100 små människoliv i Sverige. Denna borde ju om något hota vår medmänsklighet. Men i detta sammanhang är det ingen som talar om att älska vår nästa eller som frågar vad vi gjort för dessa våra minsta. Hur kommer det sig? Hur kommer det sig att en fråga som rymmer så mycket moralisk och politisk komplexitet engagerar så mycket mer än en fråga där det moraliska brottet både är uppenbart och hisnande stort?

Det finns förvisso en krympande skara som envist håller fast vid att flyktingfrågan är moraliskt enkel. Egoism står mot solidaritet, lyder analysen. Det enklaste sättet att punktera den är att fråga exakt vari egoismen respektive solidariteten består. Och sanningen är att den frågan saknar tydliga svar.

Åtgärderna för att kontrollera identiteter, reglerna för anhöriginvandring och villkoren för permanenta uppehållstillstånd kan inte med lätthet kategoriseras som antingen egoistiska eller solidariska. Snarare rör de sig i en skala mellan generös och restriktiv där varje form av begränsning kommer att slå mot någon. Endast en politik som förespråkar helt öppna gränser, med fritt tillträde till våra välfärdssystem och där vi även låter folk flyga hit direkt från Amman, Bagdad eller Kabul (samt betalar flygbiljetterna) skulle sakna inslag av ”egoism”. Men faktum är att inte ens detta skulle räcka. För vi kan alltid göra mer.

Jämför detta med abortfrågan där vi med lätthet kan peka på vilka handlingar som är klandervärda. Det är helt klart osolidariskt mot det ofödda barnet att döda det, att låta döda det, att propagera för möjligheten att få döda det och att lagstifta om den möjligheten. Allt detta sker i stor skala i Sverige varje dag. Ändå är det tyst från alla de kristna ledare som nu kritiserar regeringen för att riskera Sveriges medmänsklighet.

Även klimatet ligger väldigt högt på kyrkoledarnas dagordning trots att frågans komplexitet kan jämföras med flyktingfrågans (se tidigare inlägg om påvens miljöencyklika).

Ett ytterligare exempel på hur kyrkan väljer att fokusera på svårbedömda moraliska och politiska frågor är reaktionerna på de amerikanska planerna på en intervention i Syrien hösten 2013. Den tradition som ger vägledning om hur tänka kring krig pekar ut ett antal renodlat moraliska kriterier som måste besvaras för att kunna bedöma ett krigs rättfärdighet. Samtidigt räknar den upp flera andra kriterier som är mer komplexa och politiska. Ett exempel på de förra är om det föreligger en rättfärdig anledning. Ett exempel på de senare är om kriget är en sista utväg.

Trots att kyrkans domän är de moraliska frågeställningarna och att hon saknar den politiska kompetensen och ansvaret kom ändå den kyrkliga diskussionen att handla om huruvida alla alternativa vägar verkligen var prövade och om en eventuell attack verkligen skulle lyckas. Det var inget fel på de frågorna i sig. Problemet var kyrkoledarnas och teologernas bristande respekt för statsledningens kompetens och ansvar samt en övertro på sin egen analysförmåga (se tidigare inlägg om hur vi borde tänka om en intervention i Syrien).

Istället för att bestämt uttala sig om Sveriges nya migrationspolitik borde kyrkans företrädare tala mer allmänt om vikten av fortsatt solidaritet med utsatta människor och riktat budskapet till både enskilda människor och makthavare. Samtidigt kunde de gott erkänna statsledningens ansvar inte bara för flyktingar utan även för sina egna medborgare och för Sveriges framtid. Men framförallt borde kyrkans fokus vara på de moraliska frågorna som är hennes domän.

Kyrkans samtida förkärlek för politik med budskap riktade till makthavare istället för medborgare gör henne till enbart ännu en politisk aktör som dessutom har rätt dålig kaliber. Det är trist och ännu ett uttryck för kyrkans kantring åt vänster.

Läs även vad andra skriver om , , , , .

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Share on LinkedInEmail this to someonePin on PinterestShare on TumblrShare on Reddit

Du kan kommentera, eller pinga från din egen sajt.



4 kommentarer till “Kyrkan borde tala mindre politik och mer etik”

  1. Anders Henningsson säger:

    Jag tror att Gud har utvecklat människan, att det är han som skapar oss i moderlivet, och skapar oss på nytt om vi väljer att bli hans barn. Skaparen är den som har rätt att bestämma hur länge var och en ska leva och inte kvinnan så jag är abortmotståndare liksom du.

    Däremot tycker jag att vår union (jag röstade emot medlemskapet men nu är vi ändå en del av EU) borde kunna ge asyl till alla som riskerar att avrättas i sitt hemland samt är beredda att själva respektera de mänskliga rättigheterna och våra lagar. Josef och Maria flydde till Egypten för att det Herodes vill döda Jesus, så han var ett flyktingbarn till dess att Herodes dog (då återvände de till Israels land).

    den 29 december 2015 kl 19:48
  2. Torsten Nenzén säger:

    Kyrklighetens svenska ledare och deras extrema hyckleri skadar alltjämt den sanna Kristna kyrkans trovärdighet. Låt Kristi kropp fröjdas över Guds trofasthet och rättfärdighet den dag den skamliga skutan SKR har sjunkit till sin mörka grav.

    den 2 januari 2016 kl 13:22
  3. Anders Henningsson säger:

    SKR är inte bättre än dess medlemmar och nog önskar även jag att Svenska Kyrkan, Romersk katolska kyrkan pingstvännerna med flera hade lite mer gemensamt. Jag gillar inte Sverige demokraterna (då de inte har judarnas gud JHW som sin gud och lyssnar inte heller de till juden Jesus) men när det gäller avståndstagande från RFSU/RFSL framfart i skolan kan det kanske komma något gott ut av om de skulle få majoritet nästa kyrkoval. RFSU/RFSL är ju sexister som inte bara för abort utan också för en legalisering av bland annat pedofili och hustrumisshandel.

    den 2 januari 2016 kl 17:10
  4. Julia & Rebecca säger:

    Din lilla fula råtta hoppas du brinner i helvetet. Utala dig om abort när du har en livmoder din lilla horunge<3 Tack för oss hoppas vi aldrig hörs du har ingen VÄRDIGHET.

    den 16 november 2017 kl 13:54

Kommentera detta inlägg

XHTML: Du kan använda dessa taggar: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>