Skip to main content.

den 5 januari 2013


  Adventsuppropet och de 18 statskramarna

Adventsuppropet är en protest mot Skolverkets riktlinjer som förhindrar skolor från att ha avslutningar med innehåll av bön, trosbekännelse eller välsignelse. Uppropet samlade över 80000 namn och måste ses som en framgång för tidningen Dagen, dess initiativtagare. Men alla kristna är inte nöjda. Så har 18 pastorer, församlingsledare och teologer i flera debattartiklar i Dagen förklarat varför de inte ställer upp på uppropet. De bekymrar sig över den ”oheliga alliansen mellan nationer och kristen tro”, att människor tvingats på en kristen livsstil, att tron devalveras till värderingar och kristen etik. Med mycket mera. Och allt detta kan man förstås bekymra sig över. Men hur hänger detta ihop med adventsuppropet? Jo, det är ett uttryck för allt detta genom att kristna vänder sig till staten för att med dess hjälp tvinga skolbarnen till kyrkan. De skriver:

Motståndet i en postkristen tid handlar inte om att till varje pris få staten att hålla fast vid eller lagstifta om ”kristna värderingar” eller ”kristen etik”.

I sin sista artikel skriver de:

Vi tror alltså inte att Sverige vare sig är, eller har varit ett kristet land, där det därför är viktigt att kämpa för att den offentliga skolan ska få ha avslutningsgudstjänster… historien lär att frikyrkan kan vara en positiv kraft i samhället utan att det är staten som agerar. Vi har bedrivit politik utan att göra det genom partier… det kristna livet i sig är djupt politiskt. Det påverkar vår vardag och vår omgivning på ett högst konkret sätt. Inget av detta är hotat av skolverkets tolkning av lagen, snarare tydliggör den att vi kristna inte bör ha en särställning i samhället.

Mycket kan sägas om detta men jag vill lyfta fram det jag anser vara deras avgörande misstag, tydligt i citaten ovan. Istället för att se Adventsuppropet som en protest mot statlig inblandning menar de att ”uppropsmakarna” försöker få staten att agera å kyrkans vägnar genom att medelst lagstiftning behålla traditionella skolavslutningar i kyrkan.

I en twitterdiskussion uttryckte Fredrik Wenell, en av artikelförfattarna, det väldigt tydligt: ”Det vi kritiserar är att frikyrkan har accepterat en sekulariserad folkkyrkokultur som ropar på staten som stöd.” (min kursivering) Men detta är att grovt missförstå Adventsuppropet! För det ropar inte på staten som stöd, det säger till staten: ut ur vägen och låt skolorna själva bestämma! För det är staten, genom dess skolverk, som nu aktivt förhindrar skolor att ha avslutningar i kyrkan (med psalmsång, bön och välsignelse). Genom att protestera mot uppropet ställer sig ironiskt nog de 18 på statskramarnas sida, för en ökad inblandning från statens sida i människors andliga liv.

Skrivningar som att det inte handlar om ”att till varje pris” få staten att lagstifta om kristen etik visar också att de 18 ger uppropet märkliga proportioner. Det handlar om en namninsamling, inte om demonstrationer, strejker och kravaller. Och namninsamlingen syftar inte till att riksdagen ska lagstifta om kristen etik utan till en lagförändring som skulle ge skolorna makten över skolavslutningarna.

I dagarna avslöjas också att en kristen skolförening inte längre får samlas innanför skolans väggar efter att föräldrar klagat på deras sätt att göra reklam för sig. Skolverket menar att detta är rätt, återigen med hänvisning till skollagens skrivning om skolans icke-konfessionalitet. Visst måste ordningen bevaras på skolan och undervisningen får inte hindras av alltför frimodiga ungdomar. Men en skola blir inte ”konfessionell” bara för att några av eleverna är öppna med sin tro. Ponera nu att skolverkets mycket hårddragna tolkning av skollagen skulle utmynna i allmänna riktlinjer även på detta område. De kristna skolgrupperna skulle i ett slag förbjudas göra annat än att spela gitarr och anordna bön för de redan invigda. Ponera vidare att det blev ett Skolupprop för att ännu en gång sätta stopp på skolverkets klåfingrighet. Rimligen borde de 18 ha liknande invändningar om detta blev aktuellt.

Läs även vad Stefan Gustavsson skriver i ämnet.

Läs även vad andra skriver om , , , .