Biologen och ”humanisten” Patrik Lindenfors debatterade i fredags med den katolske etikern Axel Carlberg i P1:s Människor och tro. Det handlade om att ”katolska dogmer” eventuellt kommer att påverka framtida forskningspengar till embryonal stamcellsforskning inom EU. Organisationen Humanisterna kampanjar nu för att förhindra att denna forskning inte begränsas av ”religiösa skäl”. Man får nämligen bara motsätta sig embryonal stamcellsforskning av de skäl som är godkända av Humanisterna. Eller som de själva uttrycker det: våra politiker måste anta en sekulär hållning i denna fråga.

Patrik Lindenfors trodde sig veta vad katolikerna baserade sitt motstånd på: att embryot besjälas vid befruktningen. Men det katolska argumentet, som varken är unikt katolskt eller särskilt religiöst, är helt enkelt att embryot har ett människovärde från befruktningen i kraft av att tillhöra arten homo sapiens. Eller med andra ord: embryot är en människa och har därför en människas värde. Och man laborerar inte med människor som om det bara handlade om en samling celler. Talande var här att Lindenfors inte kunde sätta ord på vad embryot i detta tidiga stadium var för slags organism.

Lindenfors menade vidare att eftersom de befruktade äggen redan existerar är alternativet till stamcellsforskning att äggen kasseras. Äggen har ”blivit över” efter provrörsbefruktning, så kallad IVF-behandling. Och rimligen är det då bättre att de kommer till användning för mänsklighetens bästa. Detta är en etiskt komplicerad fråga. Carlbergs svar var att möjligheten till embryonal stamcellsforskning motiverar till att embryon skapas specifikt för denna forskning. Och så är det säkert. De kliniker som erbjuder IVF-behandlingar får rimligen skäligt betalt för att leverera befruktade ägg till forskningen.

Men det är inte hela sanningen. Eftersom chanserna för en lyckad befruktning ökar om man besprutar flera ägg samtidigt med spermier kommer befruktade ägg att bli över även utan forskningspengar. Motståndet mot embryonal stamcellsforskning på just dessa överblivna ägg blir då mer pragmatiskt motiverat. Genom att förhindra att forskningspengar gör IVF-klinikerna mer lönsamma minskas åtminstone incitamenten för en överproduktion av befruktade ägg. Men på sikt måste även lagstiftning till på detta område så att IVF-behandlingar med mer än ett ägg åt gången förbjuds. Vore detta ett område för gemensam EU-lagstiftning skulle vi säkert också se sådana förslag från katolskt håll.

Debatten avslutades med en, vad jag tycker, väldigt god poäng av Axel Carlberg. Han menade att det minsann inte bara är katoliker som styrs av dogmer. Det gör även Humanisterna. Se bara på deras idéprogram! För en organisation som säger sig styras av vetenskap och förnuft är det närmast parodiskt att läsa. Vilken är exempelvis den vetenskapliga grunden för påståendet att etik och politik ska bedömas ”utifrån deras följder för mänsklig lycka och välfärd”? Programmet är fyllt av liknande påståenden som aldrig förankras i något utan bara hänger helt fritt i luften.

I ett pluralistiskt Europa vore det orimligt att vissa människors uppfattningar inte fick komma till tals. Så får förstås Humanisterna driva sin kampanj för att EU-pengar ska sponsra embryonal stamcellsforskning. Men så får förstås även ”katolska lobbygrupper”, som ju företräder, säg, 10000 gånger fler människor, driva sina kampanjer och använda de argument som de tror bäst talar till makthavarna. Så länge Humanisterna inte seriöst engagerar sig i invändningarna mot embryonal stamcellsforskning utan bara avfärdar dem som religiösa dogmer har jag mycket svårt att tro att de vinner några röster i Bryssel. Gott så.

Se även Jan Björklund leker i sandlådan.

Läs även vad andra skriver om stamcellsforskning, humanisterna, Patrik Lindenfors, dogmer

Du kan kommentera, eller