Skip to main content.


den 28 januari 2011


  Vad stadsplanering och förintelsen har gemensamt

Idag är det Förintelsens minnesdag. Vi minns den stora ondska som judarna utsattes för av nazistregimen i Tyskland under 30- och 40-talen. Det är en unik händelse som svårligen låter sig jämföras med andra i ondska. Dagen till ära skriver vår ärkebiskop Anders Wejryd en artikel i Svenska Dagbladet. Vad har han månne för vist att säga? Kanske något om judarnas fortsatt utsatta position i vår värld? Eller någonting om hur antisemitismen alltid ligger på lur och att vi ser exempel på det i Sverige här och nu? Eller varför inte bara en påminnelse om människans stora ondska och att vi är hopplöst förlorade utan frälsning?

Men nej, Wejryd skriver om det han måste anse vara vår tids antisemitism, nämligen islamofobin. Med hans ord:

Så skapar vi oss våra fiendebilder. De växer och frodas på lagom håll. Idag är det islamisterna som finns längst upp i medvetandet. Begrepp blandas ihop, både med avsikt och på grund av okunskap. Fram växer en diffus fiendebild, inkluderande alla muslimer och ingen.

Vad menar biskopen? Texten saknar genomgående subjekt och vi vet därför inte vem som ”blandar ihop begreppen” och som egentligen ser muslimerna som fiender. Han skriver ”vi” men talar senare i texten om Sverigedemokraterna. Men vi är ju inte Sverigedemokraterna. Och viktigare: kan hotet mot muslimerna verkligen jämföras med hotet mot judarna då och idag? Svarat är nej. Det finns förstås en utbredd (och befogad) rädsla för islamismen men från den är det väääääldigt långt till någon form av organiserad och populär rörelse som med statens hjälp vill ta död på alla muslimer. Ja, jämförelsen är befängd. Och den förminskar det onda som judarna utsattes för.

Biskopen avslutar sin artikel med följande salva:

Förintelsens minnesdag utmanar vår bekvämlighet och våra gränser. Stadsplanering, socialpolitik, utbildningspolitik, internationell solidaritet, umgängesformer, vikten av demokrati, vilka man bryr sig om att prata med och lyssna på, snabbt utslängda kommentarer; allt sådant har att göra med den klassiska frågan från Kain: ”Skall jag ta hand om min bror?” Ja, det ska vi.

Ja, där känner vi oss väl träffade allihop? Genom att inte bry oss tillräckligt om stadsplanering visar vi att vi egentligen inte bryr oss om våra bröder. Och att vi genom vårt svaga politiska intresse faktiskt inte är så värst mycket bättre än nazisterna själva. Det är vad jag kallar moralisk klarsyn!

Läs vad andra skriver om , , , ,

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Share on LinkedInEmail this to someonePin on PinterestShare on TumblrShare on Reddit

Du kan kommentera, eller pinga från din egen sajt.



7 kommentarer till “Vad stadsplanering och förintelsen har gemensamt”

  1. Katolsk Vision » Förintelsedagen år 2011 säger:

    […] flera bloggpingar till artiklarna, här en som jag tyckte mycket […]

    den 28 januari 2011 kl 8:25
  2. Anders Gunnarsson säger:

    Vad jag inte alls är stolt över min fd ärkebisp Wejröjd.

    Killen kan inte ha alla tomtar hemma (vilket säkert var ett skäl till att bekläddas med nattmössan i SveK)…

    Stackars, stackars kgl salighetsvärket! Och jag menar det från hjärteroten!

    den 28 januari 2011 kl 14:01
  3. Erik säger:

    Förintelsen må vara snäppet värre, men ändå ganska jämförbar med Stalins hungerblockad mot Ukraina, där han konfiskerade skördarna för de ukrainska bönderna och lät dem långsamt svälta ihjäl under vidriga förhållanden. Man räknar med ett runt 4-7 miljoner etniska ukrainare dog. Maten konfiskerades inte p.g.a. det var extrem matbrist i andra delar, tvärtom så exporterade Sovjet mat, utan syftet var att utrota dem som kunde tänkas vara mot kommunismen och tidigare självägande bönder med en plätt jord stämplades som regimfientliga kulaker.

    den 28 januari 2011 kl 18:18
  4. Patrik, Ängelholm säger:

    Mycket kloka reflektioner.

    den 28 januari 2011 kl 20:03
  5. Tomas säger:

    Man önskar att den omprövning och självrannsakan som idag äger rum inom Socialdemokraterna också skulle ske inom Svenska Kyrkan. Mona Sahlin befanns av väljarna väga för lätt och driva fel frågor. Sitter inte ärkebiskop Anders Wejryd i samma båt? Är han verkligen den bästa ledaren för svensk kristenhet som SvK kan uppbåda?

    Tyvärr finns det inga demokratiska strukturer inom SvK som förmedlar det missnöje med ärkebiskopen som finns bland de kristna i Sverige. Detta är mycket olyckligt.

    den 29 januari 2011 kl 8:52
  6. Olof Olsson säger:

    Tack Pelle för det inlägget. Jag reagerade på samma sätt över Wejryds text.

    den 2 februari 2011 kl 3:21
  7. pelle säger:

    Anders, även jag tänker att Wejryds text andas vansinne på något sätt. Tänker på CS Lewis bok ”Vredens tid” (säger inget mer för att inte säga för mycket).

    den 4 februari 2011 kl 1:11

Kommentera detta inlägg

XHTML: Du kan använda dessa taggar: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>