Skip to main content.


den 25 oktober 2010


  Kristlig förvirring om Israel

Tyvärr från högt håll. Så säger en katolsk ärkebiskop, Cyril Salim Bustros, efter en katolsk sammankomst ledd av ingen mindre än påven själv:

The theme of the Promised Land cannot be used as a basis to justify the return of the Jews to Israel and the expatriation of the Palestinians.

Detta bedrövar mig. Och det finns mer av samma vara. Trots all himmelsk upplysning som är given kyrkan går man vilse så fort Israel kommer på tal.

Andra skriver om: ,

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Share on LinkedInEmail this to someonePin on PinterestShare on TumblrShare on Reddit

Du kan kommentera, eller pinga från din egen sajt.



5 kommentarer till “Kristlig förvirring om Israel”

  1. Anders Gunnarsson säger:

    Jag är inte säker på att man är vilse. Hur menar du i så fall?

    den 26 oktober 2010 kl 13:01
  2. pelle säger:

    I denna enda mening existerar i varje fall tre felaktigheter. För det första är det på historiska och politiska grunder, inte teologiska, som staten Israel vilar. Judar har så gott som alltid bott där och är det enda folk som historiskt sett gjort anspråk på dessa områden. Och det var ju efter andra världskriget, efter judeutrotningen, som beslutet togs att bilda staten Israel eftersom judarna uppenbarligen, så även idag, behöver kunna freda sig. För det andra har alltså judarna alltid, eller så gott som alltid, befolkat dessa områden och det är därför felaktigt att tala om ”judarnas återkomst”. För det tredje är det likaså felaktigt att tala om en landsförvisning av palestinierna (som judarna skulle vara ansvarig för). Det folk som aktivt landsförvisats är judarna som fått lämna så gott som alla områden som idag är under muslimsk/arabisk kontroll. De palestinier som lämnade sina hem i samband med staten Israels bildande gjorde det i stor omfattning på uppmaning av omgivande länder med löfte att återvända efter det att staten Israel hade utplånats. Nu blev det inte så.

    Så många fel i en mening, alltså. Men det är inte allt. Synodens uttalande innehåller också en uppmaning att Israel ska ”lämna ockuperade områden”. Termen ”ockuperat” används numera oreflekterat och självklart av FN, regeringar och i media. Men den som studerar saken närmare kommer att finna att staten Israel egentligen är den enda staten som har en folkrättslig legitimitet över dessa områden (främst det som nu kallas Västbanken). Sedan är frågan också praktisk och realpolitisk: vad hände i Gaza när Israel drog sig tillbaka? Kaos uppstod, konflikten med Israel intensifierades och de bosatta i området fick det sjufalt värre.

    Sedan är det så att Israel faktiskt önskar fred med sina grannar och flera gånger har visat det och gjort eftergifter för att få tillstånd fredsuppgörelser. Det är inte Israel som behöver förmanas, det är de omgivande arabiska länderna. Israel är det enda demokratiska landet i regionen och människor som lever där, inklusive palestinier och kristna, har det så mycket bättre där än i något annat land i hela den världsdelen. Så det är dags för kyrkan att sluta följa FN och inse att det har blivit lurade av antiisraelisk propaganda. Israel är inte boven, det är offret.

    den 26 oktober 2010 kl 23:00
  3. Anders Gunnarsson säger:

    Pelle

    Detta är svåra frågor. Frikyrkliga är ju antingen proIsrael eller proPLO!!!

    Jag kan inte se att KK motsätter sig Israels existens… Men att det utlovade landet inte kan användas som ett argument för staten Israels existens.

    Att judarna alltid bott på denna plats är väl rätt selektiv argumentation… Hur många bodde där år 1500? Jag vet inte, men det kan inte varit en merpart…

    Landsförvissning förekommer säkert. Och att behandla palestinier och de kristna illa är tyvärr inte ovanligt. (Har du läst Dalrymple; från det heliga berget).

    Men jag är principiellt för judar och resonerar som dig att det finns en demokrati i mellanöstern. Men de är inte ofelbara i denna demokrati och svensk media är inte objektiv (här heller)… 🙂

    den 27 oktober 2010 kl 14:26
  4. pelle säger:

    Att se vari problemet ligger är enkelt, att lösa problemet är svårt. Konflikten mellan israeler och palestinier rymmer en part som önskar fred och en annan som önskar den andres förintelse. Det är problemet och det är synnerligen svårlöst eftersom inga fredsuppgörelser någonsin kommer att vara nog så länge Israel fortfarande existerar.

    Vad är det för fel med att vara pro-Israel? Givet att det jag skriver är sant borde det rimligen vara en självklarhet att stödja Israel. Katolikers position visavi Israel förblir dunkel. Katolska kyrkan verkar dessvärre sakna moralisk klarsyn här och blir därför ett offer för tidsandan.

    Nej, jag tror inte att KK motsätter sig Israels existens. Fattas bara! Men KK:s förhållningssätt till Israel borde vara så mycket mer positivt. Var någonstans i hela Mellanöstern kan kristna överhuvudtaget leva i fred? Endast i Israel. Och som jag sa används inte det bibliska temat om det utlovade landet som argument för Israels existens.

    den 27 oktober 2010 kl 21:41
  5. Anders Gunnarsson säger:

    Katoliker har levt i Israel under 2000 år. Att det finns och har funnits problem här är uppenbart. Israels politik är inte bara vacker och defensiv… Tyvärr! Men problemet är inte isolerat; hela kristenheten i öst är hotad och det största hotet är nymuslimsk fundamentalism! Kyrie eleison!

    den 28 oktober 2010 kl 9:04

Kommentera detta inlägg

XHTML: Du kan använda dessa taggar: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>