Skip to main content.


den 14 februari 2010


  Om skatter och solidaritet

Härom veckan publicerade Världen idag ett tre (!) år gammalt blogginlägg av Marcus Birro på sin ledarsida. Nu behöver inte gammalt betyda förlegat men helt klart är att ett sådant inlägg knappast blir aktuellt. I detta fall är det svårt att se vad som berättigade en publicering, inlägget är på det hela taget osammanhängande på det där finkulturella sättet. Att jag ändå skriver om det beror på att Birro tar upp en sak som jag tänker ganska mycket på just nu, nämligen skatter som förutsättning och uttryck för solidaritet.

Birro skriver att han är beredd att kasta böcker i huvudet på dem som tjatar om ”sina skattepengar”. Inte heller Birro vill att skattepengarna ska gå till saker som han inte stödjer. Men han är med ändå eftersom han ”ingår i ett sammanhang, i ett samhälle.” Sanningen är emellertid den att vi alla ”är med” därför att vi måste det. Skatter är ju av den naturen att de måste betalas, annars kommer polisen. Att betala sin skatt är därför inget ädelt. Och på vilket sätt skulle lägre skatter göra mig mindre delaktig i samhället? Jag tänker mig snarare att lägre skatter skulle tvinga mig att bli mer delaktig i samhället eftersom statens (läs överhetens) ansvar skulle minska.

Lite senare kommer följande utläggning:

vad kan vara viktigare än andlig hälsa, tröst, själslig tillväxt, underhållning, igenkänning, självspegling, tolerans och förståelse? Kulturen ger oss det. Det kostar inte mycket. Ändå vill så många att det inte ska få kosta alls. En ny, obehaglig tanke smyger sig in”¦ De har kanske rätt! Vi kanske ska förvandla Sverige till en kulturfri zon där bara sånt som bär sig själv överlever. Vi låter knarkarna knarka ihjäl sig, fyllona supa ihjäl sig. Vi släpper ut varenda dåre på stan och sätter knivar i händerna på dem, vi skiter i uteliggarna och de hemlösa.

Här finns det utrymme för mycken invändning. För det första: om kulturen ger oss så mycket gott, varför är folk inte beredda att betala vad det kostar? Svar 1: Det är inte sant att kulturen ger oss så mycket. Svar 2: Vi har inga pengar för att staten har tagit mer än hälften av allt vi äger.

För det andra, och viktigare: att någonting ska bära sig själv innebär inte att detta något eller denna någon måste betala allt själv. Eller snarare, även om kulturen borde bära sig själv är det ingen som menar att människor i nöd också borde bära sig själva. Det är uppenbart och därför är Birro ohederlig när han glider över till knarkare och fyllon som riskerar att dö på gatorna om inte staten finns där och tar hand om dem. Det han egentligen säger är att de som önskar sänka våra skatter är kallhjärtade egoister som enbart tänker på egna kortsiktiga profiter. Det är ganska fult, faktiskt. Det är ungefär som att kalla alla oss som önskar bevara äktenskapet som en förening mellan en man och en kvinna för homofober. Eller som att kalla abortmotståndare för kvinnohatare. Jag önskar att vi alla, en gång för alla, kunde upphöra med att betvivla varandras motiv och istället fokusera på det vi säger och gör.

Ett vanligt sätt att rättfärdiga skattesänkningar är att hänvisa till ekonomiska effektivitetsargument. Staten är helt enkelt för stor och kan inte handskas med våra skattepengar effektivt. En fri marknad gör detta mycket bättre. Det finns också det frihetliga argument som handlar om att staten, genom sina höga skatter, begränsar individens handlingsutrymme genom att ta hennes pengar och göra en massa val åt henne. Men det finns ett annat argument som jag tycker är viktigare, nämligen att en stor stat tar över stora delar av det ansvar som rimligen borde vara mitt eget; ansvaret över mig själv och mina närmaste. Det förminskar mig som människa. Människan växer med ansvar och krymper om det tas ifrån henne. Det är vad vi skulle kunna kalla det moraliska argumentet för en liten stat.

Påhejare av välfärdsstaten menar emellertid, som Birro gör ovan, att man av moraliska skäl bör vara för omfattande välfärdsprogram. Utan dessa kommer den lilla människan i kläm. Man bör därför vara för höga skatter av solidariska skäl. Det råder ingen tvekan om att detta är det rådande paradigmet i Sverige. Och hade det stannat vid insatser för att lyfta upp den fattige som ramlat igenom alla andra skyddsnät hade jag inte haft några (större) invändningar. Men som så ofta när det gäller statliga program stannade det inte där. För precis som tanken om lagliga aborter för särskilt utsatta kvinnor ledde till lagen om fri abort har vi idag fått en välfärdsstat som ”hjälper” alla, fattiga som rika. Så får jag föräldrapeng, sjukpeng och barnbidrag. Och jag får möjligheten att gå och bada för 55 kronor i det kommunala badhuset trots att den egentliga kostnaden för varje besök överstiger 500 kronor. Det är solidaritet, det!

Tvärtom tänker jag att en liten stat ger utrymme för reell solidaritet. För det första blir jag bemyndigad att ta hand om mig och mina närmaste eftersom jag inte kan räkna med att någon annan gör det annars. För det andra får jag resurser att göra det. Och för det tredje blir min hjälp till andra frivillig, något jag menar är essentiellt för verklig solidaritet.

Andra skriver om: , , , ,

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Share on LinkedInEmail this to someonePin on PinterestShare on TumblrShare on Reddit

Du kan kommentera, eller pinga från din egen sajt.



13 kommentarer till “Om skatter och solidaritet”

  1. Jonny säger:

    Jag märker att våra värderingar krockar allt mer här. Att Gud har insatt överheten kan vi väl vara eniga om. Jag har funderat på varför det behövs en överhet när den så ofta är ofullständig och ibland uppenbart ond. Jag skulle tro att det i grund och botten handlar om människans syndiga natur. Utan en överhet tar sig den syndiga naturen nästan alltid värre uttryck än den gör via en överhet (vissa historiska undantag finns förstås). Och eftersom människan i sin fallna natur ofta varken tar eget ansvar eller ansvar för andra i nöd, så är det bra att överheten kan ta det ansvaret. Det är inte idealet, men i en fallen värld det enda realistiska. Jag har skrivit om detta tidigare och därför blir det en upprepning. Du argumenterar utifrån ett ideal som bara fungerar i en i det närmaste syndfri värld. Jag argumenterar utifrån en krass verklighet.

    den 14 februari 2010 kl 10:39
  2. stefan säger:

    Tycker det är jättekul att du har börjat lyfta fram skattediskussionen i dina senare inlägg och jag kan inte göra annat än att skriva under på det du säger.

    Jag tror att det viktigaste skälet till att diskussionen i Sverige ser ut som den gör är en hög okunnighet om skatterna. Jag skrev tidigare att jag tror att många människor är ganska naiva i sin tilltro till statens hantering av pengarna, men det handlar minst lika mycket om en okunnighet om hur skattetrycket ser ut i Sverige. Hur högt det är, hur det påverkar samhället i stort och vilka som drabbas av det.

    Okunnigheten är oxå mycket hög kring hur marknadsekonomi verkligen fungerar i praktiken. Eftersom man ofta inte förstår hur marknadens krafter verkar och på vilket sätt det gynnar samhället, ser man ofta bara den negativa sidan av det och eftersom man är rädd för det man inte förstår väljer man ofta det ”säkrare alternativet” som då betyder regleringar och en stark offentlig sektor.

    Detta i kombination med en ofta helt orealistisk syn på hur mycket pengar man kan ta ut i skatt har gjort att diskussionen har kommit att se ut som den gör idag i Sverige.

    den 14 februari 2010 kl 20:53
  3. Marcus Hugosson säger:

    ”Tvärtom tänker jag att en liten stat ger utrymme för reell solidaritet. För det första blir jag bemyndigad att ta hand om mig och mina närmaste eftersom jag inte kan räkna med att någon annan gör det annars. För det andra får jag resurser att göra det. Och för det tredje blir min hjälp till andra frivillig, något jag menar är essentiellt för verklig solidaritet.”

    Fast det fungerar ju inte så i verkligheten…. Absolut inte med den familjebild vi har numera…. Tror du verkligen att dagens splittrade familjer är villig att ta hand om den familjemedlemmen som försvann/övergav dem? Vad gör man om han/hon bor 70 mil bort?

    Vad händer med den som inga anhöriga har?

    Marknadskrafterna har ett syfte: vinst. Allt annat tal är myt och försök till skönmålning.

    Vi pratar om människor av kött och blod, inte teorier här.

    Jag jobbar med människor och har med egna ögon sett hur nedskärningen i framförallt vården har fått för konsekvenser….. Vi är ett fåtal vårdare som tar hand om så många äldre att oftast finns inte tid eller resurser till att ens ge dem en värdig sömn…

    Ofta försöker föreståndaren att ”trixa” och få oss att klara oss med EN personal… på 20-30 brukare…

    Är det ett sådant samhälle som de som vill sänka skatterna ha?

    Jag har också jobbat i privat vård och sett hur ”alternativet” kan te sig…. mardröm!

    Nej jag tror att du Stefan är rejält okunnig i hur systemet faktiskt fungerar för oss som arbetar för skattepengarna.

    Sagt med största respekt naturligtvis!

    Vill vi att våra äldre, sjuka och svaga ska ligga i avföring flera timmar för att det finns för lite personal osv, ja då ska vi definitivt ha lägre skatter…

    Jag gjorde mitt livs största misstag föra valet… jag litade på alliansregering och röstade på dem… Jag fick lite mera i plånboken men ALLT måste gå till att spara ifall jag blir arbetslös… Livet är numera ständigt osäkert eftersom tänk om jag mister mitt jobb! Då kan jag få gå från hus och hem!

    Jag skulle inte ens kunna ta hand om min egen mamma om så skulle behövas eftersom mina barn och huset måste prioriteras….

    Men jag kanske kan lämna henne på trappan utanför kyrkan?

    (sagt med ett leende) ;.)

    den 16 februari 2010 kl 16:06
  4. Johan/Kaffepaus säger:

    I övriga EU är skattetrycket ca 10 procentenheter lägre i snitt, jag läser dock sällan att gamlingar, sjuka och knarkare ligger i drivor och dör på gatorna i Rom, Paris, London, Berlin, Lissabon, Madrid, eller någon annanstans. Men fantisera om det kan man ju ändå få göra.

    den 16 februari 2010 kl 20:45
  5. pelle säger:

    Marcus, mina inlägg om skatter handlar egentligen bara om en sak, om en enkel princip. Nämligen att den stora staten förkrymper människan. När ansvaret för oss själva och våra närmaste tas ifrån oss krymper vi som människor. Vi blir istället gnällspikar som anpassar oss till statens olika regler. Drängar, helt enkelt.

    Därför går det inte att bara ta dagens Sverige och subtrahera x miljarder i skatteintäkter när du bedömer det jag skriver. Till bilden måste du också lägga en mer aktiv och ansvarstagande medborgare. Och ett starkare civilt samhälle överhuvudtaget.

    den 16 februari 2010 kl 20:50
  6. pelle säger:

    Jonny, jag skriver om hur den stora välfärdsstaten förkrymper oss och gör oss mycket mindre än vi är. Vi har kapacitet för mer, även i en syndig värld.

    den 16 februari 2010 kl 20:52
  7. Razmatazuz säger:

    Detta inlägg kan man mycket lätt avfärda med att du visar prov på ganska märkliga värderingar som kristen. För det första har du fel i att kultur inte ger människor någonting, men av någon anledning har delar av vårt samhälle med kapitalistiska förtecken fått för sig att det är något som vi inte är beroende av. Vi är fullkomligt beroende av kultur, utan musik, teater, bildkonst etc. så dör vi ut både själsligt och rent fysiskt. Fråga de som levde under talibanerna i Afghanistan. Vilken konst och kultur man uppskattar är rysligt subjektivt och i min mening skall alla få tillgång till konst och kultur. Även de som uppskattar något som den stora massan inte uppskattar, därför är kulturbidrag och stöd till kulturidkare något positivt och nödvändigt för samhället.
    Att skatter skulle vara något oädelt då det är ett obligatorium var det mest okristliga jag har hört. Jag trodde att även kristendomen förespråkade solidaritet och kärlek till sin nästa. Det är hela syftet med dagens skatter. Vi har inte feodalherrar och vasallkungar som håvar in skatter för egen vinnings skull, våra skatter går tillbaka till människor som behöver. En oerhört kristen idé skulle jag vilja hävda. Jag förstår inte när, hur och varför kristna blev borgare när socialism rimligtvis borde ligga närmare till hands.
    Det handlar inte om okunnighet att man har en tilltro till det utjämnande skattesystemet. Det handlar inte heller om att man inte vet om att pengarna ibland är felfördelade, men alternativet som vi ser idag med alliansregeringen som dessutom vill göra saken ännu värre om de får förtroende en vända till, är ett betydligt sämre, värre och obehagligare alternativ som skapar en otrygghet som de flesta svenskar aldrig tidigare har upplevt. Jag hoppas verkligen att Svensson lärt sig av de senaste 4 åren!

    den 20 februari 2010 kl 16:39
  8. stefan säger:

    Svar till Razmatazuz (och till de ”vänsterkristna” som delar dessa åsikter)

    Mina åsikter är precis tvärtemot de åsikter du har angående kristendom och politik.

    Enligt min mening (och nu vet jag att jag låter hård) är att om man som kristen tror på dagens
    ”vänsterpolitik” eller för den delen socialismen så har man antingen missförstått kristendomen eller oxå har man väldigt dålig koll på politiken. Det finns så många skäl till att socialismen är fullständigt usel både ur ett strikt ekonomiskt/samhälleligt perspektiv och i ett etiskt perspektiv men om man håller sig endast till hur ideologin överensstämmer med kristendomen och Bibeln så blir det även där motsättningar.

    Grundläggande kan man säga att socialismen är som en ond spegelbild av kristendomen. Socialismen har i retoriken kopierat kristendomens språk men ersatt det med motsatsen. När Jesus motto var att allt mitt är ditt är socialisternas motto allt ditt är mitt. I apostlagärningarna finns det en bild på hur den idealiska församlingen ser ut. Människorna avstår från alla sina ägodelar för att dela med varandra. Detta är även socialismens mål. Men det finns en extremt avgörande skillnad: I kristendomen sker allt detta på fri vilja och gäller endast troende. I socialismen ska hela samhället ge ifrån sig allt och detta med tvång. Ser du inte varför detta är fel är jag rädd att jag inte kan hjälpa dig där.

    Och självklart ska inte fattiga och nödställda ställas utan hjälp. Men tittar du på hur samhället är uppbyggt så ser du att det de höga skatterna är en av de saker som gör det svårt för fattiga och nödställda att klara sig i samhället. Jag menar att du har helt fel i din syn på vilken inställning som politikerna har på skatter vilket jag utvecklade längre i en kommentar i den senaste skattediskussionen.

    Vad socialister i grunden vill göra är inte att hjälpa de fattiga (väldigt mycket erfarenhet visar att människor är fattigare i länder där staten har stora befogenheter än i länder där marknaden får styra), utan att avskaffa äganderätten och förbjuda klasskillnader, vilket både är förödande för samhället och ställer till det för de fattiga.

    Några exempel då på avgörande motsättningar mellan Bibeln och socialismen:
    • En springande punkt genom hela Bibeln är att den som jobbar hårt ska ha lön för sin möda. Detta är oförenligt med ”vänsterpolitik”.
    • Bibeln fördömer stöld. Detta är oförenligt med att staten ska ta ifrån alla människor allt de har tjänat in (och i många fall lägga pengarna på sig själva).
    • Bibeln hyllar den fria viljan. Detta är oförenligt med en politik som motarbetar den fria viljan.
    • Bibeln hyllar människor som genom att göra rätt och jobba hårt skapar ett bättre liv för sig själva och andra. Socialismens politik leder till att människorna förlorar makten att påverka sina egna liv och sina egna öden (detta krossar även en av människornas djupaste behov, behovet att växa)
    • En stor del av budorden vänder sig först och främst mot beteendet avund. Granskar du ”vänsterpolitiken” kommer du se att det är avunden som är dess drivkraft.

    Men viktigare än så är att se vilken ande det är som driver människor och politiker. Genom att följa bibeln och granska dagens politik märker man att vissa beteenden som fanns då, går igen idag. Och vilken typ av människor som det då handlar om. Exempelvis så kokar hela dagens vänsters politik ner i ett kort stycke i Bibeln; det Judas gör i Johannesevangeliet, kap 12 vers 3-7. Det räcker inte med att någon säger sig vilja vara solidarisk mot de fattiga. Man måste se till vad personen i övrigt gör och vilka beteenden som i övrigt driver honom/ henne.

    Ser man vilken ande det är som driver ”vänsterns (anledningen till att jag använder citattecken runt ordet vänster är att höger-vänsterskalan är helt värdelös) politik märker man ständigt hur denna politiska sida ställer sig i förhållande till Gud och kristendomen. Exempel som kan nämnas är hyllandet av diktaturer som förtrycker och dödar kristna, aktiva försök att stoppa yttrandefriheten (speciellt när det handlar om kristnas yttrandefrihet), synen på skolpolitiken (förbud av kristna friskolor och inställningen att det är viktigare att eleverna lär sig om evolutionsteorin än att de exempelvis lär sig matte och språk), de ständiga och ensidiga attackerna mot Israel, eller (något som den här bloggen skriver mycket om) synen på aborter, eller varför inte viljan att styra svenska kyrkan och driva den i en direkt ateistisk riktning mm mm.

    Inget av detta är en slump utan en direkt följd av vilken ande det är som driver socialister. Därför är det så sorgligt att se kristna som inte ser igenom ”vänsterns” fasad och endast lyssnar på ytligt snack om solidaritet mot de fattiga (som för det mesta betyder mer pengar till sig själva på skattebetalarnas bekostnad) utan att någonsin granska vad som finns bakom denna fasad.

    För alla kristna som tror på vänsterpolitik rekommenderar jag starkt Krister Renards text ondskans makter samlas. Han förklarar där anden bakom vänsterpolitiken på ett bra mycket bättre sätt än vad jag gör.
    http://www.gluefox.com/kontr/ondsaml.shtm

    Nu vet jag att det jag skriver inte är uppbyggt med konkreta argument och exempel, vilket beror på att jag inte skulle få plats med ens en del av det jag skulle vilja skriva i en enda kommentar. Men argumentera gärna emot om du inte håller med.

    den 20 februari 2010 kl 22:25
  9. pelle säger:

    Razmatazuz, det blir till att läsa om, tänka till och skriva en ny kommentar om du verkligen vill bidra med substans här.

    den 20 februari 2010 kl 23:22
  10. pelle säger:

    Stort tack, Stefan, för din kommentar här. Jag instämmer i stort sett med allt du skriver. En reservation har jag när det gäller vikten av att se vilken ande som driver politikerna. Vad som motiverar människor är för mig ganska ointressant. Det viktiga är den drivna politikens resultat. Jag skulle helt klart föredra en aldrig så sekulariserad statsminister som kämpade för de rätta frågorna än en kristen statsminister som verkar för solidaritet med skatteverkets och polisens hjälp och som struntade i de ofödda barnen. Men när du skriver om ”ande” menar du kanske inte på ett personligt plan utan att hela politiken styrs av denna ande?

    Sedan har jag en fundering: på biblisk grund skulle man kunna argumentera för ett visst mått av pålagd solidaritet. Dels tänker jag på tiondegivandet som var obligatoriskt för judar och som, åtminstone till viss del, gick till att hjälpa fattiga. Sedan finns det andra instruktioner i skriften, tänker särskilt på jubelåret där skulder skulle efterskänkas med mera.

    den 20 februari 2010 kl 23:52
  11. stefan säger:

    Håller helt med dig. En statsminister ska inte propagera för någon religion öht (eller ideologi heller för den delen).

    Det är etiskt fel, det slår alltid tillbaka på religionen i slutändan och kristendomen är stark nog att stå på egna ben om den bara tillåts till detta. Men han/hon (om det nu skulle bli Mona), ska heller inte aktivt motarbeta någon religion.

    Kunde exempelvis störa mig nåt otroligt i det amerikanska valet på hur många kristna automatiskt valde bort Romney, enbart på grund av att han var mormon (höll dock själv på Giuliani ska nämnas).

    Vet inte riktigt själv hur jag ska förhålla mig till det där med judarnas lagar i GT. De var ju ett speciellt folk i den bemärkelsen att alla människor i gruppen förväntades tro och följa Bibelns Gud (det var ju villkoret för att de skulle få tillhöra folket). Dagens samhälle består ju som bekant inte bara av pånyttfödda kristna och det finns därför inte samma utrymme för teokrati här.

    Känner inte själv till ett enda exempel i NT på när någon av kristendomens företrädare kräver att den sekulära lagstiftningen för alla människor i samhället ska bygga på kyrkans regler.

    ”Men när du skriver om ”ande” menar du kanske inte på ett personligt plan utan att hela politiken styrs av denna ande?”

    Precis! Ser nu att det var klumpigt formulerat.

    Vad gäller politikerna själva som ibland pressar på för rätt konstiga lagar handlar det i de flesta fallen nog främst av egoism, självhävdelse, gott uppsåt som inte är förankrat i sann tolerans mot oliktänkande och att många av politikerna helt enkelt inte verkar ha lämnat trotsåldern.

    Tror helt enkelt att ett sunt samhälle ska byggas på att människor respekterar varandras vilja, även sådana som tycker annorlunda (den gyllene regeln), vilket förutsätter liberalism, bedömningar av objektiva fakta, och vanligt hederligt sunt förnuft.

    Anser mig dock ha rätt goda bibliska belägg för att Gud på ett eller annat sätt kommer döma rika människor som vägrar dela med sig av sin rikedom till dem som har det svårt.

    den 21 februari 2010 kl 1:05
  12. marcus Hugosson säger:

    Stefan: Dagens alliansregering är låååååångt ifrån kristna till ideal eller till praktisk handling….

    Utökad aborträtt…..

    Homosexuella äktenskap….i kyrkan t om!

    osv, osv.

    NU är ju inte fru Sahlin något allternativ, men du bedrar dig storligen om du anser att dagens regering skulle vara särskilt kristet.

    ”En springande punkt genom hela Bibeln är att den som jobbar hårt ska ha lön för sin möda. Detta är oförenligt med ”vänsterpolitik”.”

    Här skiljer sig alliansen och socialisterna väldigt lite åt…. de små skattesänkningar som alliansen utfört är för små för att göra en reel skillnad. Moderaterna har ju t om utalat ambitionen att de vill ha vällfärdssystemet kvar = höga skatter…

    ”Bibeln fördömer stöld. Detta är oförenligt med att staten ska ta ifrån alla människor allt de har tjänat in (och i många fall lägga pengarna på sig själva).”

    Se ovan svar…..

    ”Bibeln hyllar den fria viljan. Detta är oförenligt med en politik som motarbetar den fria viljan.”

    Tycker du att dagens regering gör det??? Nej politisk korrekt så det heter duga är de….

    ”En stor del av budorden vänder sig först och främst mot beteendet avund. Granskar du ”vänsterpolitiken” kommer du se att det är avunden som är dess drivkraft.”

    Eh? Så vad är då kapitalismens drivkraft? Naturligtvis samma sak. Fast ännu mera. Mycket mera t om.

    ”Man måste se till vad personen i övrigt gör och vilka beteenden som i övrigt driver honom/ henne.”

    Håller med. Men dagens regering visar med sin frukt att de är bara NÅGOT bättre än alternativet…. Faktum är att de, liksom sina motståndare är en ren kattastrof, framförallt ur moralisk synpunkt.

    De är nyliberaler som har profit som sin främsta drivkraft, den förra borgerliga regeringen hade ett patos en konservativ ådra som framgick i deras politik. Dagens regering är Socialdemokraterna ligth… tyvärr…..

    Det behövs ett bra konservativt alternativ i Svensk politik…. och nej… Sverigedemokraterna är inte det.

    ”de ständiga och ensidiga attackerna mot Israel, eller (något som den här bloggen skriver mycket om) synen på aborter, eller varför inte viljan att styra svenska kyrkan och driva den i en direkt ateistisk riktning mm mm.”

    1. Bildt är NÄSTAN lika emot Israel som Sten Andersson….

    2. Alliansregeringen har utökat aborträtten…. och har flertalet ledamoter som försvarar den ”rätten” med näbbar och klor…

    3. Svenska kyrkan viger numera homosexuella… detta under en alliansregering!

    ”Därför är det så sorgligt att se kristna som inte ser igenom ”vänsterns” fasad och endast lyssnar på ytligt snack om solidaritet mot de fattiga ”

    Håller med om socialisterna. Men det gäller ju också kristna som hyllar och som inte kan se igenom dagens nyliberala antikristna regering……

    En mera homovänlig, abortförespråkande, nyliberal, antikristen regering har vi inte haft på länge…. men som sagt: vinner Mona blir det värre…

    Vi har en nu en statsminister som är öppet ateist, som VÄGRAR att ens möta företrädare för kyrkorna. Vinner Mona valet blir det förstås ännu värre.

    Men förtjänar inte Sverige bättre än dessa alternativ? Var finns det genuint konservativa alternativet?

    Ett parti som vill ha låga skatter, har en sund familjepolitik, bar försvarspolitik och som vågar ha sunda värderingar.

    Razmatux:

    Skitsnack. Vi Svenskar har ALLTID haft kultur… i olika former, lååååååångt innan den var betald av staten….

    Strindberg
    Lagerlöf
    Carl Larsson
    Zorn

    Levde alla i en tid innan det statliga kulturstödet fanns….

    Jag tror att stödet t om kan strypa sann kulturutveckling då stödet kan villkoras.

    Nej vill man skapa så gör man det oavsett om man får betalt eller ej.

    Tror du Pelle slutar ta vackra fjällbilder om han inte får stöd av staten? Nej just det han får ju inte sånt stöd av staten! (Tror jag iaf).

    Nej passion för skapande har man även om man arbetar som bilmekaniker. Man hittar vägar och når ut, mot alla odds! Den kulturen berikar Sverige, tillskillnad mot den där man lägger krucifix i ett glass kiss och kallar det konst….

    den 22 februari 2010 kl 10:52
  13. stefan säger:

    Marcus, först, jag håller med dig om kulturbidragen. Jag håller oxå med dig om rätt mycket av det du skriver om regeringen i ditt senaste inlägg. Alliansen är dåliga. Även om jag tycker att de blir kritiserade för fel saker och att oppositionen faktiskt är sämre.

    Däremot är det nästan skrattretande när du kallar regeringen för nyliberala (du får gärna ge exempel på vad som gör dem nyliberala). Deras problem är väl snarare att de har lämnat sina liberala värderingar och nästan gått och blivit sossar. Men som sagt, bara nästan. Och att alliansen är dåliga är inget bevis för att marknadsekonomi och kapitalism skulle vara dåligt. Snarare tvärtom skulle jag säga.

    Men det är ändå två saker som jag reagerar på i din kommentar.

    För det första om det du skriver om kapitalism. Det är helt fel att tro att det systemet har avund som drivkraft. När jag skriver att socialismen drivs av avund, menar jag att man hellre stoppar framgångsrika människor från att lyckas än att hjälpa mindre framgångsrika människor att göra detsamma. Nåt sånt kännetecknar inte marknadsekonomin (antar att du även menar marknadsekonomi när du skriver kapitalism.)

    Vad ren marknadsekonomi faktiskt i grunden bygger på är att företag och vanliga människor tävlar om vem som bäst kan hjälpa andra människor med deras behov. Den som löser de största behoven för flest människor tjänar helt enkelt mest pengar.

    Vill till och med gå så långt att påstå att marknadsekonomi är ett bibliskt system. Man får belöning genom att man hjälper andra och den som blir störst är den som lyckas bäst med att vara alla andras tjänare.

    Min andra reaktion handlar om behovet av konservativa partier och kristna företrädare i Sverige. Nu är det visserligen rätt sunda saker som du definierar med konservatism, men det finns många som pushar för att vi borde ha en rent moralkonservativ regering, vilket jag anser är fel.

    Personligen tycker jag inte att vi ska ha en regering som sitter och lagstiftar om kristna morallagar för hela samhället. Då tycker jag att man har missförstått hur demokratin och lagstiftningen är tänkt att fungera (just abortfrågan är dock speciell eftersom det handlar om att oskyldiga människor dödas).

    Och som Pelle skriver så finns det ingenting som säger att vi måste ha en kristen statsminister. Det är väl bättre att ha en ateist med bra värderingar än en kristen med dåliga värderingar. Eller?

    För mig känns liberalismen som den mest logiska politiska ideologin för en kristen. Men argumentera gärna emot om du inte håller med. Lovar att lyssna. Vill även utmana även dig att nämna ett enda stycke eller sammanhang i NT där någon kristen föräträdare anser att man ska använda den sekulära lagstifningen till att driva igenom kyrkans värderingar som allmänna regler.

    den 22 februari 2010 kl 21:40

Kommentera detta inlägg

XHTML: Du kan använda dessa taggar: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>