Skip to main content.

den 30 oktober 2008


  Livets helgd viktigaste frågan

Jag fick precis ett nyhetsbrev från den amerikanske apologeten William Lane Craig. Liksom de katolska biskoparna menar han att den viktigaste moraliska frågeställningen i USA nu är den om livets helgd. Eller med hans ord:

Don’t forget to vote next Tuesday!  And as you do, remember:  the transcendent moral issue of our time is the Sanctity of Human Life.

De som håller detta för sant borde verkligen lägga sin röst på McCain/Palin.


  ”Vi kanske demoniserar republikanerna”

Lars Moberg, SVT:s USA-korrespondent, erkände för några veckor sedan i Gomorron Sverige att ”Vi som arbetar inom medierna här i Sverige och Västeuropa, vi gillar ju liksom demokraterna. Det är de som står oss närmast, tycker vi. Och vi kanske demoniserar republikanerna och vi kanske inte beskriver dem som vanliga människor…” Man skulle kunna ta detta som en bekännelse och hoppas på bättring från honom själv och den övriga journalistkåren. Men eftersom hans uttalande inte väckt någon större uppmärksamhet hyser jag inga större förhoppningar. Lotta Bouvin-Sundberg, morgonprataren som samtalade med Lars Moberg, borde egentligen ha frågat hur detta egentligen går ihop med public service-uppdraget att ”SVTs verksamhet kännetecknas av hög integritet, opartiskhet och saklighet.”

Här är klippet:

Get the Flash Player to see this content.

Via Dick Erixon ser jag att Pew Research Center studerat amerikansk medias bevakning av de båda presidentkandidaterna. Resultatet visar på en stor skillnad mellan bevakningen av McCain och av Obama: för Obama överväger de positivt vinklade nyheterna medan skildringen av McCain är övervägande negativ.

Viktig i sammanhanget är också Joakim Nilssons debattartikel i Expressen härom veckan. Rubriken ger en rättvisande bild av dess innehåll: Erkänn svartmålning av republikaner, SVT! Här är hans slutkläm:

I Sverige driver SVT alltjämt uppfattningen att public service är en oantastlig institution. Det vanligaste argumentet är att journalisternas professionalism anses går före deras personliga övertygelse: Vad de är, ska uppfattas som viktigare än vem de är. Det skulle vara spännande att höra om SVT-ankare som Marianne Rundström eller Lotta Bouvin-Sundberg hade haft samma förtroende för tv-kanalen om det endast hade arbetat män där. Och hur är i så fall argumentet om representativitet kontra professionalitet gångbart? Är det rimligt att anta att SVT behöver en bra balans av kvinnor och män för att beskriva världen, men däremot klarar sig bra med endast reportrar som favoriserar amerikanska demokrater i USA-rapporteringen?

Detta tycker jag är stora och viktiga nyheter. Den bild som media ger är också den som de flesta tror är sann. Därför tror de flesta att Obama är världens frälsare och att McCain inte är mycket mer än en blek Bush-kopia. Och så är det ju inte.

När jag hör kristna som totalt verkar ha köpt den bild som tv och tidningar presenterar av McCain/Palin/Bush blir jag lite extra besviken. Att den stora allmänheten okritiskt sväljer mediabilden är knappast klandervärt. Men kristna borde veta bättre av den enkla anledningen att vi så ofta konfronteras med en mediabild av kristen tro som vi inte känner igen från våra egna liv. Och kan media förvränga sanningen om kristendomen kan de göra det om mycket annat. Ändå fortsätter alldeles för många att tro att de stora medierna går att lita på. Min egen slutsats är att vi endast kan lita på tv, radio och dagstidningar så länge de behandlar okontroversiella ämnen. Som att vi förra helgen gick över till vintertid.

Andra bloggar om: , , , ,