I en tid som är besatt av flexibilitet och förmåga att lyssna av opinionen , och anser det mossigt att hålla fast vid egna övertygelser, kan man gott reflektera lite grand kring Vatikanen, dess strategi och framgångar. Ingen kan anklaga Johannes Paulus II eller Benedikt XVI för att vara insmickrande och publikfriande, och ändå fortsätter deras 2000-åriga organisation att fungera och utvecklas: befrielseteologer och Da Vincikoder till trots. Månne är de medvetna om något som andra har glömt?

SvD:s PJ Anders Linder på sin blogg.

Du kan kommentera, eller