FN kritiserar Polens abortlag

I veckan kunde vi läsa och höra att FN:s kommitté för mänskliga rättigheter oroas över abortsituationen i Polen. Handlar det om att det sker för många aborter i Polen och att kommittén känner sorg över alla små liv som går till spillo? Med tanke på vad som står i deklarationen om de mänskliga rättigheterna skulle man med bara ett mått av naivitet kunna tro det. För där står ju att ”envar har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet” liksom att ”alla är lika inför lagen och är utan åtskillnad berättigade till lika skydd från lagens sida”.

Även om deklarationen aldrig definierar från vilken tidpunkt en människa är att betrakta som människa (om man ej räknar med första artikelns ”alla människor är födda fria”) står det klart att den värnar det mänskliga livet i alla dess skeden. Deklarationen innehåller inget som på något sätt uttrycker en rätt för kvinnan att göra abort.

Ändå handlar kommitténs oro om att Polens lagstiftning och praxis i för hög grad hindrar kvinnor från att göra abort. Tydligen finns det problem med olagliga aborter och underjordiska kliniker vilket äventyrar kvinnans hälsa. Här finns förstås ett svårlöst dilemma. Även om alla kvinnor som önskar göra abort skulle kunna erbjudas möjligheten att adoptera bort sina barn (vilket vore något som kommittén skulle kunna engagera sig i) finns det tillfällen då det är själva graviditeten som är problemet. Den runda magen kan avslöja något som kvinnan (och mannen) vill hemlighålla.

Jag förnekar inte att kvinnan är utsatt och att det är hon ensam som ofta får bära konsekvenserna av den sexuella förbindelse som även mannen borde ta ansvar för. Men det finns en part som är än mer utsatt. Det är det lilla mänskliga liv som spirar i kvinnans mage. Det rår inte för att det blivit till under mindre gynnsamma omständigheter och är också helt hjälplöst. Med tanke på att deklarationen om de mänskliga rättigheterna så tydligt värderar livet menar jag att kommitténs fokus borde vara på den som riskerar att mista livet och inte kan göra något åt sin situation, alltså på den i sammanhanget svagaste parten. Kommitténs fördömande av Polens stränga abortlagstiftning saknar både principiell och etisk grund.