Sydsvenskan kastar förnuftet överbord

I en huvudledare förra veckan öste Sydsvenskan galla över kristdemokraterna. Artikeln var ett enda långt icke-argument, fylld av den sortens råa religiofobi som lyckligtvis blir allt ovanligare hos dem som verkar för att vara intellektuellt hederliga. Några exempel:

– som en kommenterar till partiets negativa inställning till embryonal stamcellsforskning skriver man: ”Hållningen är varken ny eller överraskande. För ett parti med kristna rötter står sig rationella argument slätt mot bibliska sanningar.”

– att partiet har en ”fundamentalistisk” falang illustreras genom att bland annat påpeka att riksdagsmannen Per Landgren vill att skolundervisningen om evolutionen bör koncentreras till filosofiämnet.

– vårdnadsbidraget kallas utan omsvep för kvinnofälla.

– artikeln menare att kd ser på stamcellsforskare som ”mördare” när de i själva verket är ”vetenskapsmän som tar vara på livsodugliga celler för att lindra och bota sjuka”. Hjältar med andra ord.

– partiets kamp för familjen är bara en täckmantel för homofobi. Redaktionen går här så långt att den vill göra ett falskt citat av pastor Åke Green, att homosexuella är en cancersvulst, till partiets inställning.

Detta är värsta sortens opinionsbildning: att tycka utan att vare sig tänka eller argumentera. För vad ska man egentligen säga om kommentaren till partiets inställning till embryonal stamcellsforskning? Per Landgren kommer med flera rationella argument mot denna typ av forskning. Exempelvis påpekar han att forskningen på adulta stamceller är mycket lovande och att den forskningen inte lider av några etiska tveksamheter. Och vidare, vad gäller de etiska tveksamheterna, menar Landgren att mänskligt liv aldrig får bli en råvara. Och vem hävdar egentligen att det befruktade ägget inte är ett människoliv? Men oavsett om man instämmer i detta eller inte handlar det ändå om rationella argument från kd:s sida. Sydsvenskan instämmer antagligen inte i dessa men istället för att argumentera mot dem väljer man att kalla dem ”bibliska sanningar”. (Som om bibliska sanningar inte skulle ha med rationalitet att göra).

Och hur fundamentalistiskt är det egentligen att verka för att undervisningen om evolutionsläran ska koncentreras till filosofiämnet? Även om delar av teorin helt visst är naturvetenskaplig är den samtidigt ett resultat av en materialistisk vetenskapssyn. Detta i kombination med teorins enorma sociala, kulturella och filosofiska implikationer gör att Per Landgrens motion helt visst är värd att beakta. Men även om det kan anföras goda skäl för att behålla evolutionsläran inom biologiämnet gör det inte Per Landgren till en fundamentalist. Redaktionen argumenterar inte heller varför så skulle vara fallet.

Jag vill också kommentera den sista punkten. Kristdemokraternas ideologi präglas av att man värdesätter de små enheterna i samhället. Familjen är en sådan. Eftersom människan är en social varelse, som behöver ett sammanhang för att känna mening och göra gott, går man emot liberalismen som sätter individen i centrum. Istället pekar man på familjen som det sammanhang där människan i första hand förverkligas. Detta ger lite bakgrund till partiets politik och förklarar den vikt man fäster vid familjen. Att hävda att hela denna ideologi skulle bottna i homofobi är bara patetiskt. Och redaktionen gör det utan att ens argumentera. Att sedan försöka att associera partiet med inställningen att ”homosexuella är cancersvulster” gör det förstås bara värre. Det blir lögn på lögn på lögn.

Det är inte redaktionens trendigt liberala och antikristliga inställning som bär mig emot. Nej, hade artikeln varit intelligent skriven kunde den ha erbjudit spännande läsning. Det är kombinationen av kaxighet, dumhet och okunskap, ja tomhet, som förskräcker. Hade den signerats Christer Sturmark hade jag bara tänkt: ”Så typiskt honom”. Men bakom artikeln står ledarredaktionen på en av Sveriges stora tidningar, en redaktion som vanligtvis inte släpper iväg vilket skräp som helst. Och här har alla spärrar släppt. Känslor på, förnuft av.