Freivalds i fritt fall

Laila Freivalds ber om ursäkt ”för att det finns extremister i Sverige som utsätter svenska liv för fara och gör att svenska intressen hotas.” Detta apropå SD-kurirens (sajt nere) publicering av Muhammedbilderna. Detta uttalande (se webb-TV), liksom hennes hårda ord mot Sverigedemokraterna i Studio Ett igår, är upprörande. Igår sade hon att vi ”inte kan acceptera någon extremistgrupp som agerarar på ett sätt som utgör hot mot andra människor. Här har vi en extrem grupp i Sverige som utsätter svenskar och svenska intressen för allvarliga hot. Och vi kan inte acceptera muslimer som använder våld för att hävda sin uppfattning.” Och hon bad även då om ursäkt för att ”vi har sådana människor i landet som inte är beredda att visa den här respekten.” Hon går helt i spinn, antagligen lättad över att äntligen ha någon att skälla på. Hon har ju varit utsatt för påfrestningar länge.

Hon säger alltså att ”vi inte kan acceptera” extremister som Sverigedemokraterna. Dagen efter är deras sajt nere efter samtal från UD och Säpo. Ändå hävdar hon att UD inte ligger bakom nedsläckningen. ”Vi har bara informerat webbhotellet om vad som händer i världen”, säger UD-chefen. Men vad innebär då ”att vi inte kan acceptera” om inte att faktiskt agera för att stoppa publiceringen?

Det riktigt upprörande är emellertid att hon direkt jämställer Sverigedemokraternas ”extremism” med islamisternas. Men att visa bilder på Muhammed, hur okänsligt detta än må vara, kan inte på hästlängder jämföras med tända eld på ambassader och hota med dödligt våld! Sedan kan inte Sverigedemokraterna heller anklagas för vad som eventuellt skulle kunna hända svenskar och svenska intressen. Islamisterna är ju ingen hjärn- och viljelös mobb som enbart reagerar på olika slags stimuli. Nej, de är inga automater utan direkt ansvariga för det pågående våldet.

Folkpartiledaren har också en viktig poäng när han säger att UD:s agerande kan skapa intrycket att staten faktiskt styr över svensk media. Detta sker samtidigt som Danmark försöker förklara för världens muslimer att man i Danmark har en fri press vilket innebär att den danska staten inte sanktionerar Jyllands-Postens karikatyrer och inte heller har möjlighet att stoppa dem. Nu skickar alltså Freivalds en signal om att det i Sverige råder en annan ordning. ”Vi kan stoppa en tidning bara vi vill” är budskapet. Nästa gång det hettar till blir det då svårare att hänvisa till denna grundläggande demokratiska ordning som kallas yttrandefrihet.

Sedan är hennes ursäkt ytterst märklig. För det första förstår jag inte varför hon å Sveriges vägnar ber utländska ambassadörer om ursäkt för att ”svenskar och svenska intressen hotas.” Om det nu är ”kränkningen” hon bett om ursäkt för är även den logiken svår att förstå. Att en liten ”extremistgrupp” som Sverigedemokraterna publicerar Muhammedteckningar är inte hennes fel eller ansvar. Att be om ursäkt för detta luktar därför rädsla lång väg. Kanske är det så att Freivalds helt enkelt agerar i panik. Inte ett misslyckande till, skulle hon kunna tänka. Och så gör hon ändå ett. Hennes tid är verkligen ute.