Förskolan och kärnfamiljen

På framsidan av fredagens SvD liksom på en helsida inuti tidning (ej online) kunde vi läsa att ”regnbågsbarnen” osynliggörs i förskolan. Regnbågsbarn är barn som bor med homosexuella föräldrar. På förskolorna pratas det om ”mamma, pappa, barn” men aldrig om ”mamma och mamma” eller ”pappa och pappa”. Ej heller om ”pappa, mamma och mamma” ska tilläggas. Ja, det är en mängd konstellationer som man inte pratar om.

Kärnfamiljen är norm i förskolan är rubriken på artikeln. Är detta då ett allvarligt problem? Det kanske vore det om ”regnbågsbarnen” var en stor skara. Men inget i artikeln visar att det är så. Enligt en uppgift från SCB ska det finnas 285 barn som lever med föräldrar som registrerat sitt partnerskap. Sedan finns det förstås barn med homosexuella föräldrar som lever i samboförhållanden. Hur många det kan vara kan man bara spekulera om. En annan siffra artikeln slänger sig med är att så många som en tredjedel av barnen inte lever med sina biologiska föräldrar. Men självfallet bor de allra flesta av dessa med sin ensamstående mor eller far. Faktum är att 72 procent av barnen lever med båda sina biologiska föräldrar enligt SCB.

Trots att det alltså saknas belägg för att detta är ett stort problem spenderar ändå Stockholms stad pengar på att förskolorna ska uppmärksamma att det finns andra familjebildningar än den traditionella. Detta sker i en tid av nerdragningar då staden tvingas att verkligen prioritera sina resurser. Och även SvD gör en stor sak av att förskolorna är så ”heteronormativa”. Detta trots att en undersökning visar att så många som hälften av förskolorna ändå talar om dessa alternativa familjebildningar. Men enligt artikeln är det förstås ”endast hälften” som gör det.

Anledningen till förskolornas fokus på kärnfamiljen är inte att det existerar någon slags heteronormativ statsideologi som trycks på dem ovanifrån. Nej, anledningen är att en överväldigande majoritet män lever med kvinnor och en lika överväldigande majoritet kvinnor lever med män. Det är så det är. Exempelvis gifte sig 2005 44 381 par samtidigt som det var 593 personer som registrerade partnerskap. Det säger något om förhållandet mellan antalet heterosexuella och antalet homosexuella. Klart är att myndigheter och media ägnar oproportionerligt mycket tid, resurser och utrymme åt den lilla grupp som de homosexuella utgör. Det kan inte vara riktigt.