Den inhumana byråkratin

En av flodvågkatastrofens överlevare, Per Afrell, skriver idag på DN Debatt. Särskilt intressanta är hans reflektioner om hur ett byråkratiskt system kan upphäva ansvaret hos den enskilde:

Katastrofkommissionens rapport visar att en byråkrati kan upphäva de värderingar och det ansvar för dessa värderingar som finns hos varje enskild individ. En byråkrati kan trots förkrossande bevis och massiv information om det verkliga läget, få byråkratins medlemmar att bortse från verkligheten och frångå det som är uppenbart och självklart för varje tänkande och kännande människa.

Den här mekanismen var tydlig för oss som kom i kontakt med den svenska byråkratin i Thailand. Bristen på instruktioner eller förekomsten av begränsande instruktioner förhindrade att mängder av vettiga och rimliga beslut fattades.

Det var uppenbart för oss redan i Thailand att UD:s regelbok var viktigare för byråkratins soldater än att göra det som var förnuftigt och rimligt ur ett mänskligt perspektiv. Samma sak, fast i större skala, ägde rum i Sverige visar kommissionens rapport.

Det borde mana till eftertanke hos dem som arbetar i och med byråkratier och, framför allt, de som styr och leder byråkratier. En organisation kan agera på ett fullkomligt inhumant sätt trots att dess syfte är något helt annat.

Att följa regelboken kan aldrig vara ett självändamål. Men det kan kosta på att bryta mot reglerna. Mod liksom insikt om vad det egentligen innebär att tjäna svenska intressen verkar vara en bristvara inom både utrikesförvaltning och regeringskansli.