Att känna igen design

Här följer ett litet smakprov på filmen ”Unlocking the Mystery of Life” från Discovery Institute:

Filmen är kritisk till de gängse förklaringarna till livets uppkomst. Både människa och djur består av synnerligen komplexa strukturer som, till synes, kräver stor ingenjörskonst för att konstruera. Richard Dawkins och andra darwinister menar att detta intryck enbart är en illusion. William Dembski, en av företrädarna för teorin om intelligent design (ID) skriver om hur man systematiskt kan skilja på vad som är designat och vad som inte är det:

For design to be a fruitful concept in the natural sciences, scientists have to be sure they can reliably determine whether something is designed. For instance, Johannes Kepler thought the craters on the moon were intelligently designed by moon dwellers. We now know that the craters were formed by blind material processes (like meteor impacts). This worry of falsely attributing something to design only to have it overturned later has hindered design from entering the scientific mainstream.

Proponents of intelligent design argue that they now have formulated a precise criterion that reliably infers intelligence while also avoiding Kepler’s mistake”” the criterion of “specified complexity.” An event exhibits specified complexity if it is contingent in the sense of being one of several live possibilities; if it is complex in the sense of allowing many alternatives and therefore not being easily repeatable by chance; and if it is specified in the sense of exhibiting an independently given pattern. For instance, a repetitive sequence is specified without being complex. A random sequence is complex without being specified. A functional sequence, like DNA that codes for proteins, is both complex and specified, and therefore designed.

Intuitionen räcker i och för sig långt. Men ID handlar om mer än att legitimera våra intuitioner. ID ger oss även begrepp, specificerad komplexitet, som kan användas för att med stor säkerhet avgöra vad som är designat. Karl Sagans bok Kontakt (som också filmatiserats) ger oss ett gott exempel på hur detta begrepp används praktiskt. Boken handlar om en kvinna som får kontakt med en utomjordisk intelligens. Men ingen tror henne till en början. Så småningom påträffas ett meddelande i vilket alla primtal mellan 2 och 101 räknas upp. Detta tas som en positiv bekräftelse på att det någonstans existerar en icke-mänsklig intelligens. Det specifika i detta meddelande är att det fanns en talserie med ett meningsfullt innehåll. Det komplexa i talserien är dess längd. Meddelandet var således specificerat komplext. Och därmed dras slutsatsen att dess avsändare är ett intelligent väsen. På samma sätt kan vi dra slutsatsen att flera av livets byggstenar, bland annat DNA-molekylen, är specificerat komplexa och därmed också skapade av ett intelligent väsen.

Ps. Såg precis att Google Video har hela Discovery-filmen.