Ensidig bevakning av USA-valet

Det kan inte ha undgått någon att det snart är presidentval i USA. Händelsen skildras som om det handlade om det svenska riksdagsvalet. Dagligen matas vi med nyheter om kampanjerna och läget mellan de båda presidentkandidaterna. Den som emellertid önskar mer än ett perspektiv får söka på egen hand, på nätet eller i utländska tidningar. Ensidigheten i den svenska bevakningen av valet borde rimligen slå alla tidigare rekord. Journalisternas ställningstagande mot Bush är generande tydligt och slår igenom i så gott som varje reportage.

Jag är inte den ende som upprörs. Expressen publicerade igår en artikel av Johan Norberg på Timbro med rubriken Är svenska medier en del av Kerrys kampanj? Man kan verkligen undra. Norberg skriver:

Om inte fakta räcker för att idiotförklara Bush får man ljuga. Aftonbladet hävdar att han är ”senildement” (21/9) med stöd av citerade felsägningar. De är dock fejkade och i ett par fall hämtade från gamla listor med påstådda Dan Quayle-citat.

Bushhatet har gått så långt att Stefan Jonsson på DN Kultur till och med diskuterar om det är rätt att mörda honom – ”makten har hamnat i händerna på en tyrann – är det då rätt att döda tyrannen?” (19/8).
Det blir en medialt självrefererande och självgenererande spiral som aldrig behöver konfronteras med kritiker. Inför valet visar SVT:s Dokument utifrån tre dokumentärer – samtliga kritiska mot republikanerna och Bush. I torsdags sände de ”Världen enligt Bush” – en konspirationsteoretisk häxbrygd, som knappt Michael Moore hade kunnat ta på allvar, fylld av fantasier om allt från att Bushs familj hade relationer med Hitler till att han styrs av judar.

Samme Johan Norberg diskuterade detta med Konflikts Cecilia Uddén i dagens P1-morgon. Norbergs kritik gick här ut på att ensidigheten i bevakningen leder till att svensken i gemen inte ges verktyg att förstå hur det är möjligt att hälften av amerikanerna kan rösta på galningen Bush. Uddén instämde i detta med såg det egentligen inte som problematiskt. Man behöver nämligen inte skildra utländska val lika allsidigt som svenska, menade hon, och jämförde med Iraks val av Saddam Hussein. Men, undrar jag, är det inte skillnad på en diktator som i riggade val får 100 procent av rösterna och en demokratiskt vald president i en av världens största demokratier? Det Uddén ger uttryck för är att Bush är lika självklart ond som Saddam och att det därför inte kan finnas något positivt att rapportera om det amerikanska Baath-partiet Republikanerna.

Cecilia Uddén har inte förstått sitt uppdrag som arbetandes för Sveriges Radio. Både SVT och SR är public service-företag med uppgift att betjäna allmänheten med, just det, ”opartisk och mångsidig information”. Om public service skriver SVT vidare:

Ett public service-företag spegla omvärlden ur många olika perspektiv. Som SVT-tittare ska man kunna ta reda på vad som tilldrar sig i landet och världen runtomkring så att man själv kan bilda sig en egen åsikt. (SVT:s stavfel)

Det är uppenbart att varken SVT eller SR lever upp till detta uppdrag. Deras journalister har kastat all professionalism överbord och helt hängett sig smutskastningen av Bush och glorifieringen av Kerry.

På sajten Amerikabrev.nu skriver Pär Henriksson om nyhetsbyrån TT:s skildring av valet. Henriksson går igenom TT:s korrespondent Thomas Höjebergs rapportering. Samma mönster där. Eftersom de flesta medier i Sverige utnyttjar TT som källa är detta allvarligt. Henriksson skriver:

Helt uppenbart är att Thomas Höjeberg inte gillar den nuvarande presidenten. Nästan undantagslöst tas alltid negativa aspekter upp i artiklar som handlar om Bush. Stödet för Bush skildras sällan, och då oftast i negativa termer med kopplingar till konservativa religiösa grupper. Valet av perspektiv och referenser skiljer sig dramatiskt när Höjeberg skildrar demokraterna.

Ett exempel från gårdagens DN (och dagens SvD) får tjäna som en aktuell illustration. Vi får här läsa om att 380 ton sprängmedel är på drift i Irak och att USA klantat sig. Kerry kräver en förklaring av Bush. Pinsamt för Bush, kan det tyckas. Tidningarnas källa är TT. Men det visar sig ganska snart att dessa sprängmedel redan hade försvunnit när amerikanerna anlände. CNN skriver:

NBC News reported that on April 10, 2003, its crew was embedded with the U.S. Army’s 101st Airborne Division when troops arrived at the Al Qaqaa storage facility south of Baghdad.

While the troops found large stockpiles of conventional explosives, they did not find HMX or RDX, the types of powerful explosives that reportedly went missing, according to NBC.

Det minsta man nu kan begära av DN och SvD är en nyansering av denna nyhet. Kommer det att ske? Det är knappast troligt.