Jesusmanifestets avslutning

Det blev biskop Arborelius och pingstföreståndare Hedin som i måndags fick avsluta debatten om ”Jesusmanifestet”. I närmare två månader har diskussionen om vad som är grunden i den kristna tron pågått på SvD:s Brännpunkt. Jag vill ge redaktionen en eloge för att de upplåtit plats för detta i denna tid udda samtal. Arborelius och Hedins sista artikel håller även det god klass. Artikeln har, liksom tidigare, en försonlig ton utan att vara uddlös. De skriver:

Vår tids starka framhävande av det ”personliga”, en tro som är min egen, är djupt sympatisk och något som vi delar. Men när den andliga erfarenheten – mystiken – lösgörs från historien och Bibelns ord riskerar var och en att gå sin egen väg.
I det moderna samhället är jag själv alltings mått. Jag bejakar det som anknyter till mina egna erfarenheter, min längtan och mina frågor, men värjer mig för tilltalet, det som också bjuder mig ett motstånd.
En andlighet som inte får moraliska implikationer utan endast har funktionen av att bekräfta mig och bidra till mitt välmående leder till att vi förirrar oss ut i godtycklighetens marker. Här börjar det sönderfall som vårt samhälle i dag lider så svårt av.
Den kristna bekännelsen, som i tro och tillbedjan delas av den världsvida kyrkan, har inte till uppgift att ”granska” vem som är kristen och inte. Den uttrycker en gemensam erfarenhet.
Tron behöver en förankring, inte bara i egen erfarenhet, utan i det som är utom och bortom mig själv.

Du finner hela artikel här. Det finns även ett trettiotal opublicerade inlägg (bl.a. från mig) att läsa här.