Finns det rättfärdiga krig?

Jag har varit i radio! Radio Kronoberg närmare bestämt. Jag fick tillfälle att prata om möjligheten av ett rättfärdigt krig samt om Irakkrisen. Jag hävdade att det finns rättfärdiga krig och tog som exempel Storbritanniens och Frankrikes reaktion på Tysklands aggression 1939, Tanzanias militära intervention i Uganda för att störta Idi Amin liksom Vietnams ingripande i Kambodja för att avsätta Pol Pot. Det är svårt att komma förbi att det finns en rad fall där väpnad aktion faktiskt har haft goda effekter. Frågan jag ställer mig idag är om inte motståndarna till ett krig i Irak ofta gör det på pacifistiska grunder. Frankrikes president sade för ett par veckor sedan att krig alltid är det sämsta alternativet. Detta är en pacifistisk utgångspunkt! Tycker man det är ett angrepp mot Irak förstås inte ett alternativ. Finns det inget sämre än krig ska man förstås inte engagera sig i ett. Men jag tror inte Chirac menade allvar. Då skulle han mena att de Gaulle, som ledde fransmännen under andra världskriget, faktiskt gjorde fel när man tog till vapen mot Hitler. Chirac talade snarare till den pacifistiska opinion som nu finns i Frankrike och övriga Europa. Ingen ansvarsfull statsman kan avsvära sig möjligheten att med militär makt beskydda sitt eget folk. Han skulle då svika sitt primära uppdrag.

Vi pratade också om Irak. När vi ska bedöma rättfärdigheten i ett krig mot Irak, menade jag, bör vi först fokusera på de skäl som USA offentligt har uttryckt. Det finns en tendens, och här uttryckte jag mig milt, att vi istället börjar spekulera om dolda motiv, Bushs mentalitet och USAs tidigare agerande. Det tillhör god ton att man först behandlar det folk säger innan man börjar ifrågasätta deras motiv. De skäl USA har angivit är tre: Irak har massförstörelsevapen, Iraks folk förföljs och det finns en koppling mellan Irak och al-Qaida. De två första är utan tvekan sanna medan det sista verkar vara ett ganska svagt kort. En Saddam utrustad med biologiska, kemiska och kärnvapen vore ett mycket stort hot mot säkerheten i både Mellanöstern och väst. Saddam har sedan början av 80-talet, då Frankrike sålde en kärnreaktor till Irak, haft ett program för utveckling av kärnvapen. Trots vapeninspektionerna efter Gulfkriget var detta program 1994 mer omfattande än någonsin. Vapeninspektioner rår inte på Saddam. Därför måste han inte bara avväpnas utan också avsättas.