Vår ärkebiskop vill i en debattartikel i Dagen (11 mars) mildra sin skräpkammarteologi något. En skräpkammare är inte en sopstation som många av oss något yngre trodde, utan ett ställe där man kan ställa in gamla möbler man ”inte kunde eller ville göra sig av med” men som man kanske kan ha någon framtida användning för. ”Absurda” och ”grymma” bibelord hamnar i Hammars skräpkammare – inte på soptippen. Men jag är inte det minsta lättad av beskedet utan snarare förfärad över att vi har en ärkebiskop som inte tror på Bibeln och som så flagrant kallar stora delar av Helig Skrift för ”bråte”.
Vad är Hammars kriterium för vad i Bibeln som hamnar i ”skräpkammaren” och vad som ska behållas i ”finrummet”? Hammars eget svar verkar vara ”Jesus Kristus”. Problemet är bara att Bibelns Jesus skapar ett formidabelt trilemma för Hammar. Antingen hamnar Jesus själv i skräpkammaren eller så tar Jesus med sig massa bråte in i finrummet. Eller så får Hammar klyva Jesus på mitten, slänga in ena halvan i finrummet och andra i skräpkammaren. Detta tredje alternativ verkar vara Hammars lösning – men då är kriteriet inte Bibelns Jesus utan Hammars favorithalva av Jesus. Bibelns Jesus predikar nämligen en hel massa ”bråte”. Ta följande exempel:
- Jesus trodde på hela Gamla Testamentet och sa att inte en prick av lagen skulle förgå (Matt 5:18-19). Alltså GT:s bråte och Jesus i samma rum, antingen finrummet eller skräpkammaren.
- Jesus talade om sin återkomst och jämförde den med Guds dom över Sodom och Gomorra (Luk 17:28). Ett bibelord Hammar ogillar men som Jesus uppenbarligen inte förpassat till någon skräpkammare!
- Jesus jämför sin återkomst med Guds dom över Noas generation (Luk 17:26). Användbart för Jesus, så varför inte för oss?
- Jesus talade ofta om den yttersta domen; ca. 14 gånger i Bergspredikan, och ca. 90 gånger i evangelierna ( i genomsnitt ett domsord per kapitel). Ca. 42% av Jesu liknelser handlar om domen. Är Hammars ”Jesus-halva” lika angelägen om att varna oss inför evigheten?
- Jesus talade ofta om ”Gehenna” och beskriver det som ett Guds straff med eviga konsekvenser (Matt 18:8). Skulle Hammars Jesus hålla med?
- Jesus fördömde skilsmässa (Matt 19:1-9), otrohet (Mark 7:21) och predikade omvändelse från synd som något nödvändigt för frälsning (till exempel Mark 1:14 och Joh 5:14). Vad säger Hammars Jesus?
Tror Hammar överhuvudtaget på Bibelns Jesus? Efter att ha läst Hammar får man ett starkt intryck av att Hammars Jesus är en fantasifigur formad av den ateistiska och humanistiska tidsandan. I praktiken sätter Hammar den ”snälle” Jesus i finrummet och förpassar den ”hårde” Jesus, tillsammans med annat bibliskt ”bråte”, till skräpkammaren. Men att försöka klyva Jesus på mitten är allt annat än att tro på honom! Att tro på någon betyder att man låter sin tro formas efter den personens ord, att man försöker förstå sig på den personens världsbild och helhetssyn. Hammar verkar snarare forma sin Jesustro efter tidsandan. Är det Jesustro? Är det inte snarare att använda utvalda Jesusord som illustrationer på sådant man trodde på oberoende av Jesus?
Varför tar inte Hammar konsekvenserna av sitt ställningstagande? Om han nu ärligt tror att Bibeln innehåller texter som beskriver en annan Gud än Jesu nådefulla Fader, vad är det då för vits med att ställa in dem i skräpkammaren – som om de någon gång i framtiden skulle kunna ha något värde? Varför inte dumpa dem på tippen? Hur kan Hammar motivera att vi överhuvudtaget ska behålla dem (ens i skräpkammaren) om de varken härstammar från Gud (de är ju endast människors tolkningar) eller beskriver Gud på ett korrekt sätt (då de enligt Hammar är felaktiga tolkningar)?
Jag önskar att Hammar inte skulle predika som om Bibeln eller Bibelns Jesus var hans auktoritet, om han nu inte tror det. Hammar borde våga att vara konsekvent och befria sig själv, en gång för alla, från allt bråte i skräpkammaren! Han borde göra som Marcion och skära bort Gamla Testamentet och större delen av Nya och behålla det han själv gillar! Han borde starta en ny liten kyrka och avgå som chefsförvaltare av det han ser som meningslös och farlig bråte. Det skulle alla vinna på!
För egen del föredrar jag att ha Jesus och hela Bibeln i finrummet. Hammars teologi vill jag nog inte ens ha i skräpkammaren – jag ser ingen möjlig framtida användning för den.
Mats Selander
Lärare på CredoAkademin i Stockholm
