Med rubriken Total kontroll är ingen lösning bidrar så även tidningen Dagen med ett inlägg i debatten om det amerikanska avlyssningsprogrammet PRISM. Ledarskribenten Hasse Boström uttrycker sig förstående över att amerikanarna tolererar avlyssningen: ”Hade vi haft en terrorattack av 11 septembers dignitet hade vi antagligen accepterat mer kontroller.” Han fortsätter sedan: ”Övervakningssamhället är här, kan vi konstatera.” Och detta måste vi bekämpa. Hasse Boström anger följande skäl för det:
1) Det finns inga garantier att systemet enbart kommer att användas i det godas tjänst.
2) Vi har heller inga garantier att vi för alltid kommer att få leva i demokratiska länder.
3) Övervakning och avlyssning löser inte roten till problemet. ”Hur mycket teknik som än används i brottsbekämpningen gör vi inte världen bättre. Och hur många terrorbomber vi än lyckas förhindra löser vi inte det bakomliggande problemet.”
Så långt Hasse Boström. Som vanligt när PRISM diskuteras saknas fakta om programmet. Vad gör egentligen PRISM och hur ”total” är den signalspaning som USA bedriver? I en debattartikel i Expressen hävdar Lars Ohly och Fredrik Segerfeldt att USA genom PRISM har tillgång till våra ”privata dagböcker i Word”. Är detta sant?
Det som framkommit är följande:
– Flera stora tjänsteleverantörer (som Microsoft, Yahoo, Google och Facebook) lämnar på begäran ut specifik information om angivna personers konton. Exakt vilken information som lämnas ut har inte framgått men vi får anta att det åtminstone handlar om e-post, Facebook-konversationer, bilder och kanske även dokument lagrade på Google Drive och liknande.
– För att lämna ut informationen krävs domstolsorder där det styrkts att informationen behövs för ett legitimt underrättelsesyfte.
– Informationen som överlämnas till PRISM behandlas med hjälp av automatiserade algoritmer, ej manuellt.
Detta innebär att om USA skulle få skäl att misstänka att jag eller någon jag haft samröre med skulle vara inblandad i terroraktiviteter som rör USA, då skulle den information jag lagrar hos, i mitt fall, Google kunna överlämnas för behandling i PRISM. Notera att det inte innebär att en tjänsteman hos NSA börjar att läsa min e-post eller mina textdokument. Allt sker automatiskt. Detta kan liknas vid den slags avläsning som Google kontinuerligt gör av min e-post för att bättre kunna rikta de annonser som de lever på.
Visst är det ett intrång i våra privatliv. Och visst kan NSA (den amerikanska signalspaningsmyndigheten) få tillgång till våra dagböcker (i Word) om vi sparar dem hos Google OCH en amerikansk domstol gör bedömningen att vi har samröre (på nära eller långt håll) med terrorister. Men NSA kan alltså inte godtyckligt hämta ut vilket material de vill. Och ingen människa kommer att läsa våra dagböcker eller e-post.
Helt klart skulle övervakningen kunna bli mycket mer närgången och kränkande än så här. Så särskilt om USA eller annat västland faktiskt skulle drabbas av ytterligare ett stort terrorangrepp.
Tillbaka till Hasse Boström efter denna kontakt med verkligheten. Vi kan alltså konstatera att USA:s övervakning genom PRISM, så långt vi vet, knappast är särskilt total. Och varför måste detta program bekämpas om det är sant som amerikanska myndigheter påstår, att PRISM förhindrat flera terrorattacker? Låt oss titta på Boströms skäl igen.
Nummer 1 och 2 kan slås ihop till att handla om att det inte finns några garantier för att PRISM inte missbrukas, nu eller i framtiden. Detta är sant för all makt vi ger staten. Det finns inga garantier för att de pistoler som polisen har ALDRIG kommer att brukas mot oskyldiga. Men om vi ställer sådana krav kommer polisen inte att kunna utföra sitt arbete. Brottslingarna, som GARANTERAT vill oss illa, kommer att regera. Därför är det naivt att ställa krav på 100-procentiga garantier mot missbruk. Jag tror vi alla inser att så är fallet.
Ännu mer frustrerande är Hasse Boströms påstående att övervakning inte löser ”roten till problemet”. Vad är då roten till problemet? Boström skriver inte det. Han menar också att vi inte gör världen bättre med teknik som används i brottsbekämpning, till och med om den förhindrar ytterligare terrorbomber och därmed räddar 1000-tals människor från att dödas och såras. Nej, för det löser inte ”det bakomliggande problemet.” Men är det inte uppenbart att vi gör världen bättre genom att rädda människor från att dödas och såras? Helt klart måste detta vara statens viktigast uppgift: att skydda sina medborgare från angrepp. Vad kan vara viktigare?
Här blir det tydligt att Boström, liksom många andra kristna, förleds av utopiska idéer och låter det bästa bli det godas fiende. Han tycks mena att eftersom vi ändå inte kan utrota ondskan och synden från världen är allt vi gör i detta avseende fåfängligt. Men det är att leva i barnkammaren vilket för en vuxen är klart klandervärt. I verkligheten här och nu är Hasse Boström, jag och alla andra skyldiga att göra det vi kan för att förbättra världen millimeter för millimeter. Och i detta ingår att bekämpa brott och dödande för att ge människor möjligheten att leva fria, orädda och oskadade. Livet är gott och måste försvaras. Av oss, så länge vi lever på denna jord.
Läs även vad andra skriver om PRISM, Dagen, Hasse Boström, utopi, aningslöshet.
Sparat under krig, kristenheten, USA - pelle @ 21:40 - kommentarsflöde - 
skriv ut
Du kan kommentera, eller pinga från din egen sajt.
5 kommentarer till “Aningslösheten når nya höjder”
-
stefan s säger:
Var man ställer sig i sakfrågan här handlar nog rätt mycket om vilket förtroende och vilken tillit man har för staten. Jag har själv rätt lågt förtroende för staten och är därför rätt mycket motståndare till PRISM och dylikt, men jag kan tänka mig att det är annorlunda för människor som har högre tillit till staten.
Det stora problemet med PRISM-skandalen är dock inte sakfrågan i sig utan hur den har genomförts. Man har alltså infört vad som förmodligen är ett av de mest långtgående övervakningsprogrammen någonsin (det är inte bara ett integritetsproblem utan även ett säkerhets- och demokratiproblem), mot det egna folket utan att först fråga folket om lov. Man har inte ens låtit dem veta att det pågått så att de har kunnat ta ställning till det i samband med valet. Det finns rentav klipp på när Obama har lovat sina väljare att han minsann inte kommer låta kriget mot terrorismen gå så långt att de ska börja övervaka den här sortens kommunikation hos vanliga medborgare. Något som i princip innebär att han ljög rakt ut för sina väljare (för jag vet inte vilken gång i ordningen) i en mycket viktig demokratifråga. Enligt mig är det här förfarandet en jätteskandal oavsett vad man tycker om PRISM i sig.
-
pelle säger:
Ledsen för sen reaktion, Stefan. Det är inte så att jag har stor tillit till staten, särskild inte den under Obamas ledning. Men just detta är ett av dess kärnområden: att värna medborgarnas säkerhet. Hotet är påtagligt och ska inte tas lätt på (som de flesta debattörer gör). USA är den som för kriget mot den våldsamma islamismen och är därför särskilt utsatt. Det är så lätt att sitta här i Sverige och tycka att de inte borde ta hotet så allvarligt.
När det gäller programmets bristande transparens måste det ändå ligga i sakens natur att programmets detaljer och omfattning INTE är offentliga. Efter Snowdens avslöjanden sägs nu al Qaida ha ändrat sättet de kommunicerar på. Därför borde PRISM ha förblivit hemligt. Här kan vi inte annat än att lita på de folkvalda att göra visa bedömningar.
-
stefan s säger:
Jag vet hur du ser på den saken, har läst din blogg så länge att det inte gått att missa;).
I sakfrågan handlar det om hur man värderar olika risker mot varandra. I det här fallet risken att inte upptäcka och stoppa brottslingar/terrorister i tid vs risken att få en stat med för stora befogenheter över människorna. Jag tycker att det senare problemet är värre (och det är inte för att jag tar lätt på det första), men jag förstår hur du resonerar och inser att man kan komma fram till en annan slutsats.
Angående transparensen. Nja, håller inte riktigt med där. Självklart ska det vara hemligt hur man genomför övervakningen, men inte att man gör det. Genomförandet av sådan här övervakning är så stort och allvarligt ur ett demokratiskt perspektiv att man inte kan genomföra det bakom ryggen på folket och samtidigt påstå sig värna om demokrati. Om man sedan menar att säkerheten är viktigare än demokratin och att man egentligen inte vill att folket ska ha någon insyn eller talan i frågor som är fullständigt grundläggande för landets och folkets framtid så visst, men då för man som president faktiskt stå för det också.
Men detta är värre än så. Obama har alltså gått till val på just att han inte ska genomföra den här sortens politik. Han kritiserade sin företrädare mycket hårt för just detta och lovade bättring och det kan mycket väl ha varit så att han blev vald pga just detta (kritiken mot Bushs war on terror var en av de mest centrala frågorna i 2008 års valrörelse). Istället genomför han just denna politik själv, bara det att han gör det bakom ryggen på sina väljare. För mig är detta inget annat än en jätteskandal.
Jag tycker inte att Obamaadministrationen rent politiskt skiljer sig speciellt mycket från Bushadministrationen. I väldigt många centrala frågor för de en mycket likartad politik (som jag f ö själv inte är jätteförtjust i). Skillnaden är att Bush stod för sin politik även när det inte var populärt och försvarade sina beslut även när det gjorde honom hatad. Det gjorde att jag åtminstone kunde respektera honom som person. Obama kritiserade och hånade Bush för hans war on terror politik. När han sedan blir vald bryter han massor av vallöften och fullföljer Bush politik, och rentav förstärker den på vissa plan. Men för att inte bli impopulär så ljuger han om det för sina väljare. En sådan människa kan jag inte respektera.
-
pelle säger:
Håller med om att det handlar om att värdera risker. Just PRISM har inbyggt i sig mängder av spärrar för maktmissbruk. Och inget missbruk har uppdagats. Obama kan inte bara ringa till NSA och kräva utdrag från privat korrespondens mellan den och den personen. Det är därför IRS-skandalen är så mycket allvarligare där det kommit fram att en myndighet gått det demokratiska partiets ärenden.
Angående transparensen har jag svårt att se hur det vore tillräckligt och av något värde att avslöja ATT det sker avlyssning. Det vet alla redan, tänker jag. Frågan handlar om omfattningen och detaljerna kring teknik och urval. Och detta borde inte ha blivit offentligt. Att det handlar om automatisk massavlyssning där texter och bilder scannas efter nyckelord och meningar tycker jag också är en faktor som gör avlyssningen mindre integritetskränkande.
Obama lovade även att stänga Guantanamo Bay. I en kommentar nyligen sa han: ”I am confident that this legacy problem can be resolved.” Men HAN har makten att stänga fängelset och HAN lovade att göra det. Ändå kallar han det för ett ”legacy problem” och talar i passiv form. Nej, jag har inte heller någon respekt gör honom.
-
stefan s säger:
Hur omfattande PRISM är och vilka begränsningar det har vet inte jag. Dock litar jag inte för en sekund på vad Obama själv säger om dess spärrar. Kan han ljuga om att programmet finns så kan han mycket väl även ljuga om vilka restriktioner som finns, och juridiska hinder kan politikerna köra över hur/när de vill, speciellt när det inte finns någon insyn. De enda begränsningarna värda namnet är de tekniska, och det bör egentligen räcka för USA att kunna hämta information från fyra olika amerikanska företag (Google, Facebook, Apple och Microsoft + eventuellt några ytterligare i mobiltelefonbranchen) för att kunna hämta i princip vilken digital information man vill om nästan alla människor.
Jag tror också att varenda någorlunda insatt människa förstår att programmet finns, men just i Obamas fall blir det ändå relevant just för att han sagt mer eller mindre explicit att han inte skulle göra så (antagligen bara för att bli populär och för att kunna kritisera Bushadministrationen).
Kommentera detta inlägg
Var man ställer sig i sakfrågan här handlar nog rätt mycket om vilket förtroende och vilken tillit man har för staten. Jag har själv rätt lågt förtroende för staten och är därför rätt mycket motståndare till PRISM och dylikt, men jag kan tänka mig att det är annorlunda för människor som har högre tillit till staten.
Det stora problemet med PRISM-skandalen är dock inte sakfrågan i sig utan hur den har genomförts. Man har alltså infört vad som förmodligen är ett av de mest långtgående övervakningsprogrammen någonsin (det är inte bara ett integritetsproblem utan även ett säkerhets- och demokratiproblem), mot det egna folket utan att först fråga folket om lov. Man har inte ens låtit dem veta att det pågått så att de har kunnat ta ställning till det i samband med valet. Det finns rentav klipp på när Obama har lovat sina väljare att han minsann inte kommer låta kriget mot terrorismen gå så långt att de ska börja övervaka den här sortens kommunikation hos vanliga medborgare. Något som i princip innebär att han ljög rakt ut för sina väljare (för jag vet inte vilken gång i ordningen) i en mycket viktig demokratifråga. Enligt mig är det här förfarandet en jätteskandal oavsett vad man tycker om PRISM i sig.
Ledsen för sen reaktion, Stefan. Det är inte så att jag har stor tillit till staten, särskild inte den under Obamas ledning. Men just detta är ett av dess kärnområden: att värna medborgarnas säkerhet. Hotet är påtagligt och ska inte tas lätt på (som de flesta debattörer gör). USA är den som för kriget mot den våldsamma islamismen och är därför särskilt utsatt. Det är så lätt att sitta här i Sverige och tycka att de inte borde ta hotet så allvarligt.
När det gäller programmets bristande transparens måste det ändå ligga i sakens natur att programmets detaljer och omfattning INTE är offentliga. Efter Snowdens avslöjanden sägs nu al Qaida ha ändrat sättet de kommunicerar på. Därför borde PRISM ha förblivit hemligt. Här kan vi inte annat än att lita på de folkvalda att göra visa bedömningar.
Jag vet hur du ser på den saken, har läst din blogg så länge att det inte gått att missa;).
I sakfrågan handlar det om hur man värderar olika risker mot varandra. I det här fallet risken att inte upptäcka och stoppa brottslingar/terrorister i tid vs risken att få en stat med för stora befogenheter över människorna. Jag tycker att det senare problemet är värre (och det är inte för att jag tar lätt på det första), men jag förstår hur du resonerar och inser att man kan komma fram till en annan slutsats.
Angående transparensen. Nja, håller inte riktigt med där. Självklart ska det vara hemligt hur man genomför övervakningen, men inte att man gör det. Genomförandet av sådan här övervakning är så stort och allvarligt ur ett demokratiskt perspektiv att man inte kan genomföra det bakom ryggen på folket och samtidigt påstå sig värna om demokrati. Om man sedan menar att säkerheten är viktigare än demokratin och att man egentligen inte vill att folket ska ha någon insyn eller talan i frågor som är fullständigt grundläggande för landets och folkets framtid så visst, men då för man som president faktiskt stå för det också.
Men detta är värre än så. Obama har alltså gått till val på just att han inte ska genomföra den här sortens politik. Han kritiserade sin företrädare mycket hårt för just detta och lovade bättring och det kan mycket väl ha varit så att han blev vald pga just detta (kritiken mot Bushs war on terror var en av de mest centrala frågorna i 2008 års valrörelse). Istället genomför han just denna politik själv, bara det att han gör det bakom ryggen på sina väljare. För mig är detta inget annat än en jätteskandal.
Jag tycker inte att Obamaadministrationen rent politiskt skiljer sig speciellt mycket från Bushadministrationen. I väldigt många centrala frågor för de en mycket likartad politik (som jag f ö själv inte är jätteförtjust i). Skillnaden är att Bush stod för sin politik även när det inte var populärt och försvarade sina beslut även när det gjorde honom hatad. Det gjorde att jag åtminstone kunde respektera honom som person. Obama kritiserade och hånade Bush för hans war on terror politik. När han sedan blir vald bryter han massor av vallöften och fullföljer Bush politik, och rentav förstärker den på vissa plan. Men för att inte bli impopulär så ljuger han om det för sina väljare. En sådan människa kan jag inte respektera.
Håller med om att det handlar om att värdera risker. Just PRISM har inbyggt i sig mängder av spärrar för maktmissbruk. Och inget missbruk har uppdagats. Obama kan inte bara ringa till NSA och kräva utdrag från privat korrespondens mellan den och den personen. Det är därför IRS-skandalen är så mycket allvarligare där det kommit fram att en myndighet gått det demokratiska partiets ärenden.
Angående transparensen har jag svårt att se hur det vore tillräckligt och av något värde att avslöja ATT det sker avlyssning. Det vet alla redan, tänker jag. Frågan handlar om omfattningen och detaljerna kring teknik och urval. Och detta borde inte ha blivit offentligt. Att det handlar om automatisk massavlyssning där texter och bilder scannas efter nyckelord och meningar tycker jag också är en faktor som gör avlyssningen mindre integritetskränkande.
Obama lovade även att stänga Guantanamo Bay. I en kommentar nyligen sa han: ”I am confident that this legacy problem can be resolved.” Men HAN har makten att stänga fängelset och HAN lovade att göra det. Ändå kallar han det för ett ”legacy problem” och talar i passiv form. Nej, jag har inte heller någon respekt gör honom.
Hur omfattande PRISM är och vilka begränsningar det har vet inte jag. Dock litar jag inte för en sekund på vad Obama själv säger om dess spärrar. Kan han ljuga om att programmet finns så kan han mycket väl även ljuga om vilka restriktioner som finns, och juridiska hinder kan politikerna köra över hur/när de vill, speciellt när det inte finns någon insyn. De enda begränsningarna värda namnet är de tekniska, och det bör egentligen räcka för USA att kunna hämta information från fyra olika amerikanska företag (Google, Facebook, Apple och Microsoft + eventuellt några ytterligare i mobiltelefonbranchen) för att kunna hämta i princip vilken digital information man vill om nästan alla människor.
Jag tror också att varenda någorlunda insatt människa förstår att programmet finns, men just i Obamas fall blir det ändå relevant just för att han sagt mer eller mindre explicit att han inte skulle göra så (antagligen bara för att bli populär och för att kunna kritisera Bushadministrationen).