- basun - https://basun.poluha.se -

Det offentliga Sveriges moraliska kollaps

Häromdagen blev den moraliska kollaps som aborter utgör extra tydlig. Ibland händer det att det aborterade fostret inte har dött när det kommer ut ur kvinnan. Och vi fick läsa om sjukvårdspersonal som mådde dåligt av att se fostret ligga och dö. Under rubriken Levande foster dilemma vid aborter [1] skriver SvD:

Sjuksköterskan berättar för Dagens Medicin att hon i år varit med om att två foster levt upp till en timme efter aborten. Den ena aborten utfördes i 18:e graviditetsveckan, den andra i vecka 22.

Hon understryker att hon inte har något emot abortlagstiftningen.

– Men det känns oetiskt att låta ett liv självdö på det här viset. Det är inte rätt mot kvinnan och det är inte hennes ansvar heller, utan det är sjukvårdens hantering som är problemet, säger sjuksköterskan till tidningen.

Jag förstår hennes känsla. Att se på medan en liten människa ligger och dör utan att göra något måste verkligen kännas oetiskt. Det känns så därför att det också är det. Så det handlar inte bara om skuldkänslor som kan pratas bort hos en psykolog, det handlar om verklig skuld som på något sätt måste sonas. Notera också att hon ”understryker” att hon inte är emot den fria aborten. För detta måste ju alltid sägas av alla dem som säger något som skulle kunna uppfattas som abortkritiskt. Annars riskerar man att bli uthängd eller utstött. Så är det rädsla som präglar vad människor, om inte tycker, så åtminstone säger i abortfrågan.

Så vad skulle då lösningen på ”dilemmat” vara? Att ta hand om fostret? Att börja ifrågasätta om inte hela abortlagstiftningen så åtminstone abortgränserna? Men nej. Pia Teleman, ordförande i Svensk förening för obstetrik och gynekologi, menar att problemet kan lösas på ett annat sätt: ”I vissa länder dödas fostret med hjälp av en injektion av kaliumklorid i fostrets hjärta.” Men denna lösning skapar ett ännu större dilemma enligt Jan-Henrik Stjerndahl som är docent och överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg samt sitter i Socialstyrelsens vetenskapliga råd i obstetrik och gynekologi. En riktig höjdare alltså. Han säger:

Att aktivt döda fostret med hjälp av en spruta i fostrets hjärta kan uppfattas av både patient och personal som mer oetiskt än att introducera ett värkarbete. Resultatet blir visserligen detsamma, men en abort genom ett värkarbete blir ett mer indirekt dödande av fostret.

Vad annat kan sägas än att mannens moraliska kompass måste vara totalt ur funktion? Trots att det levande aborterade fostret gör tydligt att aborten handlar om mycket mer än patientens och personalens känslor är det ändå detta, och bara detta, som docenten fokuserar på. Men etik handlar ju inte om känslor. Etik handlar om vad som är rätt och fel, oavsett hur vi råkar känna för det.

Sedan försöker han skapa någon slags moralisk nyans mellan att döda fostret med en spruta eller genom att ”introducera ett värkarbete”. Men i båda fallen handlar det om ett direkt och medvetet dödande. Aborten syftar ju till att döda fostret, ingenting annat. Med sina ord erkänner ändå docenten att aborter innebär att foster dödas och att detta upplevs som oetiskt av både personal och patienter. Det finns därför, och detta är så fruktansvärt uppenbart, bara ett sätt att komma tillrätta med alla inblandades skuldkänslor: att inte utföra några aborter.

Svenska Dagbladets artikel avslutas med några ord från Anders Printz som är chef för avdelningen för regler och tillstånd vid Socialstyrelsen. Han säger:

Vi har inte bestämt vilken metod som ska studeras. Men vi behöver titta på vilken praxis som skulle vara bäst för att genomföra det här på ett bra och säkert sätt, och på ett sätt som gör att personalen slipper uppleva starka obehag därför att aborterade foster visar tecken på rörelse.

Här har vi ännu en högt uppsatt man som stängt av sitt samvete. Han agerar här som Nazitysklands förintelsearkitekter gjorde när de förstod hur dåligt soldaterna mådde av att döda judarna med sina egna händer. De skapade då gaskamrarna. Där var det ingen som såg eller hörde judarna dö. Och avrättarna slapp uppleva starka obehag. Fint tänkt, eller hur?

Läs mer i Dagens Medicins artiklar Experter ska se över om rutiner för aborter behöver ändras [2], Svårt ta ställning till metodval [3], Det känns fruktansvärt att låta fullt friska foster ligga och dö framför våra ögon [4].

Läs även vad andra skriver om aborter [5], vårdpersonal [6], socialstyrelsen [7], moralisk kollaps [8].

2 kommentarer (Öppna | Stäng)

2 kommentarer Till "Det offentliga Sveriges moraliska kollaps"

#1 Kommentera Av Per Ewert På 21 maj 2011 @ 22:54

Fördjupande, stringent, uppenbart. Och ändå talar du till alltför många som slagit dövörat till. Hör, du som har öron att höra med!

#2 Kommentera Av Lars-Gunnar Forsberg På 02 juni 2011 @ 22:28

Det är märkligt att vi vägrar se likheten mellan nazistysklands illdåd och vår abortpraxis, trots att den är så uppenbar.