Skip to main content.


den 27 september 2010


  En mångkultur att bejaka

För första gången har jag anledning att inte hålla med Svenska Evangeliska Alliansens ordförande Stefan Gustavsson. I ett inlägg från den 21 september skriver han om varför vi kristna självklart måste bejaka det mångkulturella samhället. Mitt problem med hans text ligger inte främst i vad Stefan Gustavsson skriver utan i vad han inte skriver.

Det mångkulturella samhälle vi som kristna ska bejaka är, enligt Stefan, det som välkomnar och är öppet för människor från många kulturer. Det finns åtminstone två anledningar till detta. För det första vände sig Gud direkt till människor från hela 17 olika folkgrupper vid kyrkans födelse (läs Apg 2). Och för det andra bestod de första kristna gemenskaperna av människor från många kulturer. Lokalförsamlingarnas ledarskap var även det sammansatt av människor från olika delar av världen (läs Apg 11, 13). Kyrkan har därför från början varit sammansatt av många kulturer, både på Guds och apostlarnas initiativ. Och eftersom vi bör se detta som något gott, bör vi göra detsamma för hela samhället.

Allt detta instämmer jag i. Vårt samhälle ska verkligen välkomna människor från alla länder och kulturer. Men ”det mångkulturella samhället” betyder inte bara detta. För visst är det så att hela diskussionen om skolavslutningar i kyrkan handlar om att Sverige, såsom ett mångkulturellt samhälle, inte får sätta en religion före en annan? För att verkligen välkomna människor från andra kulturer verkar det i det offentliga samtalet som om vi är tvungna att tona ner vår egen kultur, våra egna traditioner och vår egen nationella identitet. Så är det exempelvis inte riktigt salongsfähigt att vifta alltför ivrigt med den svenska flaggan. Och vi får absolut inte kritisera den muslimska kulturen. Nej, i det mångkulturalistiska projektet är alla kulturer likvärdiga.

Inom kyrkan skapas det en enhet i Kristus. Stefan citerar Pauli ord från Galaterbrevet: ”Nu är ingen längre jude eller grek, slav eller fri, man eller kvinna. Alla är ni ett i Kristus Jesus.” Här kommer människor från olika länder och sammanhang samman och blir ”ett i Kristus”. Så är det i den kristna gemenskapen. Men hur är det i världen? I kyrkan skapas en gemensam värdekultur. Så finns det, åtminstone historiskt måste tyvärr tilläggas, en gemensam övertygelse om människans höga värde, om hennes ansvar och frihet och även om hennes fallna natur. Vilken liknande enhet finns i det mångkulturella samhället som förhindrar dess sönderfall? Även om det finns rester av en kulturell enhet inom alla västländer saknas det på ett ideologiskt plan en sådan enhet. För inom multikulturalismen finns det egentligen bara ett värde: tolerans. Och här har tolerans inget att göra med att älska varandra trots skillnader utan att acceptera alla skillnader som betydelselösa för mänsklig samvaro. Och detta är inte mycket att bygga civilisation på.

Stefan skriver: ”Problemet för oss människor är inte olikheter i kultur, utan det gemensamma draget av synd och själviskhet som finns i alla kulturer.” Och visst är detta människans största problem. Men det innebär ju inte att det därmed skulle saknas viktiga moraliska skillnader mellan olika kulturer. Och inte heller att vi inte kan värdera kulturer och jämföra dem med varandra. Så är jag exempelvis övertygad om att den kristna värdekulturen som jag nämnde ovan har fått sitt starkaste fotfäste i den västerländska civilisationen. Och att detta är något som vi västerlänningar borde vara stolta över och ta vara på i mötet med andra kulturer.

På amerikanska mynt står det ”E pluribus unum” vilket betyder ”i många ett”. USA är det land som historiskt sett välkomnat invandrare mest. Ändå har inte USA varit värdemässigt mångkulturellt. Nej, invandrarna till Amerika blev amerikaner med tillhörande credo. Alla lärde sig engelska. Många anpassade sina namn för att bättre passa in. Och alla insåg att det enda som stod i vägen för den egna lyckan och framgången var en själv. Denna process brukar, föraktfullt av multikulti-anhängarna, betecknas som assimilering. Den innebär inte att kulturella skillnader raderas. Men den innebär att invandrare accepterar som sina egna de grundläggande värden och det språk som existerar i det land de vill bosätta sig i. Det är denna slags mångkultur som vi kristna borde bejaka.

Andra bloggar om: , , , , , ,

Du kan kommentera, eller pinga från din egen sajt.



12 kommentarer till “En mångkultur att bejaka”

  1. Jonny säger:

    Det ligger mycket i det du skriver, om man accepterar att nationen är en grundläggande gemenskapsbas. Men om nu utvecklingen går emot att gränser betyder allt mindre, liksom nationen som bas, ja då kanske integration blir mindre viktigt. Jag läste en artikel om det (har tyvärr glömt var). Strunta i integrationen var budskapet. Det är ett förlegat synsätt som utgår från det svenska, från nationen. Bättre att ta tillvara de språk invandrarna redan kan, eller varför inte lära sig engelska istället för svenska. Det borde öppna upp för en stor arbetsmarknad. Personligen vet jag inte. Jag har ju känslomässiga band till Sverige som nation, men det ligger kanske något i det. Kanske ska vi släppa taget om integration och att invandrare skall underordna sig en svensk norm. Låt gärna Sverige leva kvar som demokratisk nivå, som uttryck för olika regionala kulturer, som idrottsnation, men kanske ska vi skippa resten.

    den 27 september 2010 kl 8:24
  2. Anders Gunnarsson säger:

    Pelle

    USA är bra i mycket, fanatiskt i annat. Sverige är bra på annat, okunnigt i fantastiskt mycket annat. Vad är svenskt?
    A. Skolavslutning i Kyrkan? Ja om du delar svenskkyrklig uppfattning från 1950 att SvK är bärare av en svenskhet… Jag delar den inte!
    B. Dans kring midsommarstången? En urhednisk fruktbarhetsrit med obegripliga barnsånger? 🙂
    C. Kungahuset? En avhoppad fransk katolik, släkt med alla europeiska kungahus!

    Vad är grundläggande svenskt? Språket, javisst men vad mer? Jag har inget svar.

    I amerika var religionsfriheten tidigt viktig. Sverige var 150 år efter i den utvecklingen. Det hade en fördel i minimal sekterism, men många nackdelar. I USA finns en uppsjö sekter och de växer exponentiellt. I USA är liberalismen betydande både i katolicismen (t.ex. pedrastprästerna) och inom protestantismen. Klart oroväckande… Inom SvK finns det snart inte en präst som inte följer åsiktsvindarna: alltså katastrofallt!

    Mitt förslag är att låt religionsfrihet/åsiktsfrihet gälla för alla (ta bort SvK ställning), men sätt Svenska språket som ett krav för medborgarskap (ett enkelt läsförståelsetest, efter SFI-utbildning).

    den 27 september 2010 kl 10:48
  3. Stefan Gustavsson säger:

    Hej Pelle,

    Ser att du inte håller med om vad jag inte skrivit … Jag å min sida håller med dig om vad du har skrivit in din kommentar ovan.

    Min text, skriven direkt efter valet som en kommentar till SD:s framgång, tar bara upp ett perspektiv; frågan om välkomnandet av främlingen.

    Din artikel tar upp andra, och oerhört viktiga frågor, om historien (synen på vår egen kulturs rötter) och framtiden (frågan om en gemensam värdegrund för samhället). Här delar jag dina upfattningar; jag är som bekant knappast värdenihilist 🙂 !

    den 27 september 2010 kl 11:23
  4. pelle säger:

    Stefan, jag kan bara svara med ett 🙂

    Anders, du frågar vad som är svenskt. Kanske att vi älskar alla oavsett sexuell läggning… I övrigt är det en svår fråga. Men vi borde i alla fall sluta upp med att ge avkall på våra traditioner bara för att det eventuellt råkar finnas någon som tar illa upp. Jag ger inte SvK någon särställning utan tog bara skolavslutning i kyrkan som ett exempel på hur vi så lätt viker oss för pk-maffian (= multikulti-gänget).

    Jonny, så länge vi talar svenska tycker jag det är rimligt att begära att människor som vi bo här också lär sig vårt språk.

    den 28 september 2010 kl 0:15
  5. Jonny säger:

    Varför? Varför påtvinga människor ett språk som ur ett globalt perspektiv är ett mycket litet språk? De flesta svenskar förstår väl engelska. Ställ istället krav på arbetsmarknaden att godta engelska som ett likvärdigt språk som svenska. Undantag för vissa yrken som lärare, läkare etc.

    den 28 september 2010 kl 7:48
  6. Jonny säger:

    Jag har nu skrivit en artikel i ämnet som jag länkar till.

    den 28 september 2010 kl 11:32
  7. pelle säger:

    Ställa krav på arbetsmarknaden?? Undantag för vissa yrken?? Be real!

    den 28 september 2010 kl 22:37
  8. Anders Gunnarsson säger:

    Bor man i Sverige kan man klara sig på Engelska. Är man svensk medborgare kan man svenska. Det är inte svårare än så…

    den 29 september 2010 kl 8:26
  9. Tomas B säger:

    Jag tycker definitivt att man kan vara kristen och samtidigt ifrågasätta den svenska invandringspolitiken.

    I riktiga invandringsländer är det självklart att integrationen i första hand är en skyldighet hos invandraren. I dessa länder finns heller inga bidrag att tillgå. Den som emigrerar till USA måste lita till den egna förmågan. Då kan emellertid kyrkan hjälpa till på ett naturligt sätt genom kristen barmhärtighet.

    I Sverige krävs inte alls på samma sätt att invandrarna integrerar sig. Istället ska det svenska samhället vara tolerant på ett sätt som ibland gränsar till onaturligt självutplåning. Dessutom är den som emigrerar till Sverige försörjd, oberoende av sin egen förmåga eller motivation.

    Detta har väldigt lite med kristen barmhärtighet att göra men desto mer med social ingenjörskonst med klara socialistiska förtecken. Det är synd att så många kristna i Sverige låst fast sig vid denna modell.

    den 29 september 2010 kl 21:46
  10. pelle säger:

    Tomas, jag instämmer i det du säger. Men om invandraren är en flykting utan egna resurser då? Vilka krav kan vi då ställa?

    den 29 september 2010 kl 22:22
  11. Henrik Ampersand säger:

    Eftersom Sverige är ett sekulariserat modernt land så ska givetvis INGA religioner ha företräde! Kritisera Islam, Buddismen osv, men också kristendomen.

    Våra värderingar i Sverige nu, speciellt i min generation, är långt, långt från kyrkornas….

    De värderingar som vi som land ska stå för är alltså INTE kyrkans…. Är det 10% aktiva kristna i Sverige? Är det rätt att de utövar denna makt över oss andra?

    NEJ!

    den 4 oktober 2010 kl 2:36
  12. pelle säger:

    Var fick du luft ifrån? Att jag tog exemplet med skolavslutningar i kyrkan beror bara på att det har blivit en tradition i Sverige. Jag har inte påstått att någon religion ska ha företräde. Läs igen och reflektera lite innan du reagerar.

    den 4 oktober 2010 kl 8:58

Kommentera detta inlägg

XHTML: Du kan använda dessa taggar: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>


Fatal error: Uncaught Error: Call to undefined function show_subscription_checkbox() in /var/www/poluha.se/basun/wp-content/themes/gila/comments.php:89 Stack trace: #0 /var/www/poluha.se/basun/wp-includes/comment-template.php(1554): require() #1 /var/www/poluha.se/basun/wp-content/themes/gila/single.php(41): comments_template() #2 /var/www/poluha.se/basun/wp-includes/template-loader.php(106): include('/var/www/poluha...') #3 /var/www/poluha.se/basun/wp-blog-header.php(19): require_once('/var/www/poluha...') #4 /var/www/poluha.se/basun/index.php(17): require('/var/www/poluha...') #5 {main} thrown in /var/www/poluha.se/basun/wp-content/themes/gila/comments.php on line 89