I Dagen kommenterar Broderskapsrörelsens ordförande Peter Weiderud valutgången. Och han gör det på sedvanligt vänstermanér, nämligen genom att tala om motståndet mot den egna ideologin som en frukt av synden. Så här säger han:
När det handlar så mycket om plånboksfrågor som det gjort försvinner ideologin. Man bryr sig bara om det egna intresset. Och det är sådant som öppnat dörren för Sverigedemokraterna.
Att bara bryr sig om det egna intresset är ju bara ett annat uttryck för egoism. Det han säger är alltså att det starka stödet för Alliansen, även från kristet håll, beror på att människor är egoister. Han verkar mena att om vi brydde oss om mer än vår egen plånbok hade vi självklart röstat på Socialdemokraterna. Ja, om vi bara läste Bibeln ordentligt skulle Sveriges kristenhet enhälligt ha lagt sin röst på Mona Sahlin. Med Peter Weideruds ord:
För det är helt klart – att när en seriöst troende människa funderar över hur man vill ha samhället så vill man ha det byggt nerifrån och upp. Det är omöjligt att som kristen vara oberörd inför texterna om rättvisa, att bära varandras bördor, allt vad du gjort mot dessa mina minsta och allt vad det är.
Rimligen kan man ha en annan politisk uppfattning än Peter Weiderud utan att för den sakens skull ställa sig kallsinnig till människors lidande och behov av hjälp. De Bibeltexter som han refererar till bör inte förstås som att det är myndigheterna som ska bistå de svaga och utsatta. Nej, snarare är det en uppmaning att personligen engagera sig för samhällets ”minsta”.
Det samhälle som Peter Weiderud förespråkar, vilket också är det vi har, är egentligen inte vidare solidariskt eftersom vi medborgare köper oss fria från ett personligt engagemang genom att betala höga skatter. För att göra det ännu värre är de skatter vi betalar inget frivilligt givande till de behövande. Nej, det är pengar som vi med hot om långa fängelsestraff måste betala. Det krävs bra mycket av ideologiska skygglappar för att tro att det var detta system som Paulus tänkte på när han talade om att vi ska bära varandras bördor. Eller i varje fall att man måste tro detta som kristen. Det senare kräver inte bara skygglappar utan till och med någon form av ögonbindel.
Andra skriver om: Peter Weiderud, Broderskapsrörelsen, tro och politik, Jesus, Paulus, välfärdsstaten
Sparat under kristenheten - pelle @ 23:06 - kommentarsflöde - 
skriv ut
Du kan kommentera, eller pinga från din egen sajt.
2 kommentarer till “”Ni syndaktiga alliansare!””
-
HH säger:
Dessutom säger Weiderud ordagrant: ”Våra värderingar är fullständigt överlägsna.”
Ingen ödmjukhet där inte. Inget medgivande att väljarna kanske faktiskt har genomskådat socialismens tunna fernissa av förment solidaritet och upptäckt att det egentligen i grund och botten handlar om avundsjuka gentemot dem som har det bättre och en vilja att styra över människors liv in i minsta detalj. Detta i kombination med en ideologiskt grundad religionsfientlighet som bland annat inneburit att man i decennier medvetet avkristnat Svenska kyrkan och reducerat henne till en politiskt styrd kulturproducent som helt mist sin sälta.
Dessa ”överlägsna värderingar” medför dessutom att man i hela Sverige inte har en enda riksdagskandidat på valbar plats som värnar om de oföddas människovärde, står upp för den bibliska synen på äktenskapet och vill förhindra införandet av aktiv dödshjälp.
Jag ser inte mycket bibliskt i en sådan ideologi. Någon får gärna förklara för mig hur dessa grumliga värderingar kan vara överlägsna alla andra. För mig går det inte ihop.
-
Martin Nordling säger:
Att låta medborgarna betala skatt och sedan överlåta samhällsansvaret på staten kan vara mycket farligt. Jag har hört att i de forna östländerna så är ideellt arbete inte så stort eftersom folk helt enkelt förväntar sig att myndigheterna tar hand om allting. Jag har förstått att det har gått liknande tongångar här i Sverige med bl a LP-verksamheten, även om det nu var länge sedan.
Kommentera detta inlägg
Dessutom säger Weiderud ordagrant: ”Våra värderingar är fullständigt överlägsna.”
Ingen ödmjukhet där inte. Inget medgivande att väljarna kanske faktiskt har genomskådat socialismens tunna fernissa av förment solidaritet och upptäckt att det egentligen i grund och botten handlar om avundsjuka gentemot dem som har det bättre och en vilja att styra över människors liv in i minsta detalj. Detta i kombination med en ideologiskt grundad religionsfientlighet som bland annat inneburit att man i decennier medvetet avkristnat Svenska kyrkan och reducerat henne till en politiskt styrd kulturproducent som helt mist sin sälta.
Dessa ”överlägsna värderingar” medför dessutom att man i hela Sverige inte har en enda riksdagskandidat på valbar plats som värnar om de oföddas människovärde, står upp för den bibliska synen på äktenskapet och vill förhindra införandet av aktiv dödshjälp.
Jag ser inte mycket bibliskt i en sådan ideologi. Någon får gärna förklara för mig hur dessa grumliga värderingar kan vara överlägsna alla andra. För mig går det inte ihop.
Att låta medborgarna betala skatt och sedan överlåta samhällsansvaret på staten kan vara mycket farligt. Jag har hört att i de forna östländerna så är ideellt arbete inte så stort eftersom folk helt enkelt förväntar sig att myndigheterna tar hand om allting. Jag har förstått att det har gått liknande tongångar här i Sverige med bl a LP-verksamheten, även om det nu var länge sedan.