Jag har precis läst Ja till Livets tidning Enim om valet. Tidningen har frågat partierna om olika abortrelaterade frågor. Det är sorglig läsning och tidningens rubrik ”Vem bryr sig?” sammanfattar väl svaren. Mest slående är ett av svaren från Miljöpartiet. De skriver:
Varje barn har rätt att födas av någon som önskar det.
Det låter ju positivt! Och klart, det skulle kunna tolkas som ett krav på föräldrarna att önska alla barn de sätter till världen. Men självklart menar de något helt annat, nämligen en rättighet för kvinnan att utföra en abort, om hon ej önskar barnet. På så sätt garanteras barnets rätt att födas av någon som önskar det.
Kanske borde jag sätta punkt här för någonstans går rimligen en gräns för när det förnuftiga samtalet inte längre är möjligt. För visst är det något groteskt lögnaktigt över detta sätt att beskriva kvinnans rätt till abort? Nu handlar alltså aborter inte längre enbart om ”kvinnans rätt till sin kropp”. Nej, i de fall graviditeten är ovälkommen är abort den bästa lösningen… för barnet.
”Jag är ledsen, min lilla krabat. Men jag vill inte bli mamma nu så för din skull kommer jag att ta en tablett som förgiftar dig. Det är det bästa att göra, det förstår du väl? Visst skulle jag kanske kunna ändra mig om jag skulle få se dig. Och visst skulle någon annan kunna ta hand om dig. Men man vet ju aldrig och jag vill inte att du ska bli ledsen. Och sedan har jag några grejor jag vill göra först, innan jag blir mamma. Och din pappa är inte direkt jättesugen på att bli förälder han heller. Så det blir verkligen för det bästa. Farväl, vännen!”
Det är sann moderskärlek, det. I Miljöpartiets värld.
Andra skriver om: aborter [1], miljöpartiet [2], rätt att födas önskad [3], nyspråk [4]
Ps. Detta inlägg är även publicerat på Samvetsbloggen [5]. Passa på att läsa Nasrin Sjögrens senaste alster [6] där också, det är riktigt bra!
4 kommentarer Till "Aborter för de ofödda barnens skull"
#1 Kommentera Av Johan På 31 augusti 2010 @ 0:00
Sorgligt, men inte oväntat. Ordvrängeriet har alltid varit relativisternas främsta gren och fundament.
Vad sa förresten KD?
#2 Kommentera Av pelle På 02 september 2010 @ 20:52
Kristdemokraterna ger de bästa svaren. Men de är ändå flata och säger inget förpliktigande. Och ibland svarar de rent sagt dåligt. På frågan om abortgränsen borde sänkas säger de: ”Det etiska dilemmat en abort innebär avgörs dock inte i första hand av när den görs utan om den görs. Kristdemokraternas grundsyn och mål är ett samhälle där abort inte efterfrågas”. Dels utgör en abort inget ”etiskt dilemma” eftersom liv inte står mot liv. Sedan att detta dilemma ”inte i första hand” handlar om när utan om innebär ju inte att abortgränsen saknar relevans för hur många små människoliv som faktiskt går förlorade varje år. Varje steg på vägen för att minska antalet aborter borde väl vara värt något? Och hur vill kristdemokraterna påverka samhället så att aborter inte efterfrågas? Jo, genom familj- och preventivmedelsrådgivning.
En sak, ser jag nu, skulle kunna innebära förändring. De menar nämligen att ”kunskap kring de etiska frågeställningarna och betydelsen av ansvar och hänsyn till andra människor bör ges ökat utrymme i undervisningen.” Men om detta har jag inte sett något av i form av politiska förslag.
#3 Kommentera Av Anders Gunnarsson På 09 september 2010 @ 7:02
Abort går närmast inte att diskutera. Det är skillnad på att ”SEX är Gud” och att ”Gud är kärlek”. Men personer som anser att Sex är det högsta i universum kommer fortsätta förlöjliga och kommer gå över lik för att få sin vilja fram…
3 nya bud från [7]
5. Hedra alla nya och gamla pappor & mammor, halvsyskon, helsyskon och nypappas gamla barn.
6. Du skall inte dräpa, om det inte a) hindrar din karriär och b) känns bra för dig.
7. Du skall inte ha mer än en partner samtidigt, om du inte själv vill förstås. 🙂
#4 Kommentera Av lisa På 13 december 2011 @ 22:25
Ja du, det är lätt för dig att predika om att abort borde förbjudas (för jag antar att det är det du syftar på).
om en 13årig flicka skulle bli gravid pga en våldtäkt, och hon absolut inte känner sig redo för att få ett barn, och inte vill föda ett barn vars pappa är en våldtäktsman?
1) min mamma fick mig när hon var nitton, och absolut mår jag bra idag, men hon tycker själv att jag borde vänta med att skaffa barn eftersom att hon av erfarenhet vet att man inte är redo för barn när man är nitton. tänk då hur man är när man är tretton, när man själv bara är barnet?
2) du som bara bryr dig om hur barnet känner sig (verkar det som), hur tror du det känns för barnet när det får veta att han/hon är resultatet av en våldtäkt? han/hon kanske själv blir våldtäktsman eller något annat hemskt.
Prioritera de redan levande före de som inte ens har fått ett medvetande än!
Ursäkta mig att jag säger det, men din artikel i Ja till Livets hemsida gjorde mig så arg att jag var tvungen att hindra mig själv från att skriva något dumt. Den var, rent ut sagt, skrattretande. Hoppas du tänker om en dag.