Skip to main content.

den 20 april 2010


  Ologisk professor propagerar för aborter

Staffan Bergström, professor i något som kallas internationell hälsa, skriver idag ett försvar för aborträtten i tidningen Dagen. Artikeln är något av det sämsta jag läst på länge: vetenskapligt pretentiös men helt utan logisk skärpa.  Hans huvudpoäng är att befruktningen kan liknas vid en process som kan ta några timmar. Därför är det fel att tala om ett befruktningsögonblick, något han tydligen menar att abortmotståndare fokuserar på. Under dessa timmar går det inte att med säkerhet säga att det uppstått ett mänskligt liv. Med professorns ord: ”När börjar mänskligt liv? Vetenskapen kan aldrig ge oss ett svar på den frågan. Har då det mänskliga livet ingen början? Jo, självklart. Men vetenskapliga fakta kan aldrig hjälpa oss att fastslå var vi lägger startpunkten.”

Och? På vilket sätt är denna lilla osäkerhet ett argument FÖR rätten att göra abort? För det första bör ju osäkerheten göra oss varsamma. Tänk om det är ett mänskligt liv?! Det är ju djupt klandervärt att riskera livet på människor och därför gäller alltid försiktighetsprincipen när människoliv står på spel. Osäkerheten utgör därför ett argument MOT aborträtten.

För det andra verkar osäkerheten enligt professorns endast gälla endast under en väldigt kort tid i början av graviditeten. Så när kvinnan märker att hon är gravid några veckor efter befruktningen, ja då är hon gravid med en liten mänsklig varelse. Alla aborter sker ju när denna osäkra period har passerats.

Hans andra argument handlar om att väldigt många kvinnor i tredje världen dör efter sviterna av osäkra aborter. Professorn skriver:

Jag har länge funderat på att ta med kristna politiker, beslutsfattare och trosvissa abortmotståndare till någon ”septic wards” på någon stor kvinnoklinik i Afrika för att de med sina sinnen ska se och känna av den vidriga abortdödens realitet…

Men detta är inte ett argument för fria aborter i Sverige. Här i Sverige befinner sig kvinnor i en helt annan situation, både materiellt och kulturellt, jämfört med Afrika. Och vi har fria aborter vilket innebär att inget skäl är dåligt nog för att motivera en abort (enligt vår lagstiftning alltså). Vidare är det ju så att illegal och osäker inte är samma sak. Att illegala aborter är osäkra i Afrika beror på fattigdom, ohygien och låg kunskapsnivå. Av den anledningen är även legala aborter osäkra. I Sverige skulle illegala aborter utgöra en marginellt större hälsofara för kvinnan jämfört med de legala aborterna idag, särskilt med tanke på att de medicinska aborterna nu utgör huvuddelen av alla aborter.

Det professorn helt ignorerar är den stora abortdöden, det vill säga alla de miljoner små människoliv som dödas av aborter världen över. Hans empati är enbart riktad mot mödrarna. Att känna med mödrarna är gott i sig. Men lösningen på problemet med den stora mödradödligheten kan aldrig vara att döda barnen i deras magar. Varför inte verka för att alla gravida kvinnor ska ha  rätt till samhällets stöd? Varför inte verka för att männen tar sitt ansvar? Varför inte verka för en kultur som hyllar livet? Varför inte göra något av detta istället för att propagera för mer död?

Andra skriver om: , , , , , , ,