Jag har aldrig riktigt kunnat släppa tanken på att Saddam verkligen hade massförstörelsevapen gömda någonstans i öknen. Allt talade för att han hade dessa vapen: världens underrättelsetjänster var i stort sett överens, Saddam hade kastat ut FN:s vapeninspektörer 1998 och han lekte kurragömma med FN från Kuwaitkrigets slut till Irakkrigets början. Hans kärnvapenambitioner var välkända.
Men vapnen har aldrig påträffats. Och nu är det en utbredd uppfattning att allt var ett påhitt av USA, ett svepskäl för att äntligen få invadera Irak och, typ, lägga beslag på landets olja (vilken briljant plan!).
Nyligen dök det upp trovärdig information om vad som kan ha hänt med Saddams arsenaler: de påträffades av amerikansk personal men på grund av missar från CIA och militären tog det ett bra tag innan de var i stånd att bryta upp vapenbunkrarna. Och då hade redan någon annan varit framme. Melanie Phillips skriver om vittnesmålet från Dave Gaubatz, en specialagent från amerikanska flygvapnet:
Between March and July 2003, he says, he was taken to four sites in southern Iraq”” two within Nasariyah, one 20 miles south and one near Basra ”” which, he was told by numerous Iraqi sources, contained biological and chemical weapons, material for a nuclear programme and UN-proscribed missiles. He was, he says, in no doubt whatever that this was true.
This was in the first place because of the massive size of these sites and the extreme lengths to which the Iraqis had gone to conceal them. Three of them were bunkers buried 20-30 feet beneath the Euphrates. They had been constructed through building dams which were removed after the huge subterranean vaults had been excavated so that these were concealed beneath the river bed. The bunker walls were made of reinforced concrete five feet thick.
Men någon annan hann som sagt före de amerikanska utgrävarna. Vilka då? Melanie Phillips igen, här citerandes John Loftus som är ordförande för en tankesmedja som sysslar med underrättelser:
It is not widely know, but open sources identify that the US Government has a satellite capable of detecting the unique frequencies generated by high speed uranium centrifuges. The satellite confirms that uranium centrifuges are operating in Syria. Syria has no known nuclear program, not even a power plant. Nor does it have a natural supply of uranium ore. Why then, are the Syrians running nuclear centrifuges?
It is reasonable to suspect that all of Saddam’s nuclear research, scientists and equipment have been relocated to his fellow Baath party members in the nation of Syria. Indeed there is no other explanation to explain the disappearance of what Saddam himself talked about on his tapes; a massive and robust program to make an atomic bomb.
Att Saddams massförstörelsevapen skall ha gått förlorade till Syrien är förstås en hemsk tanke. Dessvärre är den inte helt orealistisk.