Skip to main content.


den 9 juli 2013


  Mina starkaste läsupplevelser

Det är roligt med listor. Här kommer min lista med de böcker som påverkat mig mest, känslomässigt och intellektuellt. Utan inbördes ordning, ska sägas.

– Fader Elia av Michael O’Brien

– The Celtic Crusades av Stephen Lawhead (trilogi)

– Arrakis Ökenplaneten av Frank Herbert

– Och världen skälvde av Ayn Rand

– Bröderna Karamazov av Fjodor Dostojevskij

– The Last Superstition av Edward Feser

– The God Who Is There av Francis Schaeffer

– Perelandra av C S Lewis

– Life After God av Douglas Coupland

– Härskarringen av J R R Tolkien (trilogi)

Listan innehåller mest skönlitteratur, ser jag. Och det är kanske så det är: berättelser påverkar mer än teser.

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Share on LinkedInEmail this to someonePin on PinterestShare on TumblrShare on Reddit

Du kan kommentera, eller pinga från din egen sajt.



3 kommentarer till “Mina starkaste läsupplevelser”

  1. Lukasz säger:

    Tack för att jag genom din blogg fick kännedom om ”Fader Elia”! Jag läser den nu.

    Jag vill också rekommendera en bok: ”Quo Vadis” av nobelpristagaren Henryk Sienkiewicz. Den handlar om de första kristna i Rom och kejsar Nero.

    den 3 augusti 2013 kl 16:56
  2. pelle säger:

    Hej Lukasz!

    Hur gillar du Fader Elia? Jag läser nu min andra bok av Michael O’Brien: A Fathers tale. Den är stark, den också. Ska kolla upp Quo Vadis.

    den 13 augusti 2013 kl 21:40
  3. Lukasz säger:

    När det gäller landskapsbeskrivningar är Michael O’Brien ganska dålig, tycker jag. Balansen mellan dialog och beskrivning lutar för mycket åt det förra, t ex när de kör till Rom i början av boken så får man inte staden bra beskriven. Ibland borde dialogen pausas så att man får reda på vad de tänker. Första mötet med påven var säkert en omvälvande upplevelse för Elia och där borde man få reda på mer om hans tankar och känslor.
    I övrigt förtjänar boken många lovord. Personskildringarna är bra, karaktärerna är inga stereotyper som hos Dan Brown. Det bästa med boken är förstås det teologiska djupet och den stora visdom som finns i den. Man får tänka till och jag tror att boken kan bidra till att man utvecklas som människa. En bra och viktig bok är det!

    den 30 augusti 2013 kl 20:36

Kommentera detta inlägg

XHTML: Du kan använda dessa taggar: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>