Skip to main content.


den 17 juli 2012


  Om dogmatiska skygglappar och embryots potential

Patrik Lindenfors har svarat på mitt inlägg från häromdagen. Låt mig gå igenom hans svar här.

Först detta om att politiker, enligt Humanisterna, måste ”anta en sekulär hållning”. Lindenfors skriver:

Man får givetvis motsätta sig stamcellsforskning av vilka skäl man vill. Tror man att guden Shiva förbjudit stamcellsforskning så har man full rätt att argumentera utifrån denna ståndpunkt. Det enda vi begär är att våra politiker antar en neutral hållning i frågan – det går inte att bedöma Shivas relevans i frågan och det är faktiskt samma problem med alla andra religiösa dogmer.

Men vad är då en ”religiös dogm”? I radioprogrammet tar Lindenfors som exempel att Jesus uppstod från de döda. Låt gå för det. Men ingen önskar basera lagstiftning på denna dogm. Så vilken dogm menar Patrik Lindenfors ligger bakom det katolska ställningstagandet mot embryonal stamcellsforskning?  I programmet menar han att det handlar om en övertygelse om att embryot besjälas vid befruktningsögonblicket. Detta må vara en katolsk uppfattning. Men det är inte bara därför man är emot embryonal stamcellsforskning. Det finns en enklare, och helt odogmatisk anledning, nämligen att embryot är en människa i kraft av att vara en levande organism som tillhör människosläktet. Denna ståndpunkt kan bedömas av alla människor utan särskild uppenbarelse.

Lindenfors menar att detta inte är skälet till att den katolske etikern Axel Carlberg är emot embryonal stamcellsforskning. Nej, Carlberg menar, enligt Lindenfors, att anledningen är ”att embryot har en potential att bli en människa”. Nu menar inte Carlberg det men även om han skulle göra det är ju detta inte heller en uppfattning som är baserad på någon religiös dogm. Lindenfors tycker visserligen att det är ett dåligt skäl men det gör inte Carlbergs uppfattning mer dogmatisk.

Så vilken är då den religiösa dogm, oåtkomlig för mänskligt förnuft, som ligger till grund för Katolska kyrkans inställning till forskning på embryonala stamceller? Lindenfors svarar inte på det, trots att detta ju är anledningen till Humanisternas kampanj. Och detta pekar på problemet med kampanjen: det går helt enkelt inte att avgöra vad som är en ”sekulär hållning” i konkreta frågor. Lika lite som det är klart vem som ska avgöra detta. Och i ett pluralistiskt Europa kan jag heller inte förstå varför politiker skulle ignorera religiösa människors uppfattningar, hur dogmatiska de vara månde. Kort sagt, Humanisternas kampanj misslyckas med att ens komma ur startgroparna.

Men tillbaka till frågan om embryots potential. Det är sant att denna potential är viktig för att fastslå embryots mänsklighet. Men inte på det sätt som Lindenfors tror. Lindenfors citerar detta från en artikel som Carlberg skrivit:

Denna förprogrammerade möjlighet att utifrån sina inre betingelser utvecklas fram till vuxen ålder kallas embryots potentialitet och är av högsta etiska betydelse. Visserligen finns det många betydelsefulla etapper kvar i embryots och fostrets framtida utveckling såsom implantationen i moderlivet… Men livet börjar inte under någon av dessa etapper. Det har väckts vid befruktningen.

Det handlar här inte om ”en potential att bli en människa”, som Lindenfors skriver, utan om en potential till alla de egenskaper som vi känner som mänskliga (som självmedvetande, förnuft, kommunikativ förmåga, etc). Dessa egenskaper realiseras successivt ända tills människan är fullvuxen. Potentialen visar att embryot är samma slags organism som den som senare kommer att ha realiserat denna potential. Eller med andra ord: potentialen visar att embryot redan är en människa. Precis som det nyfödda barnet är samma slags varelse som den vuxna människan.

Det är därför felaktigt, som Lindenfors gör, att jämföra embryot med andra cellsamlingar. Exempelvis har ju inte 50 skinnceller en inre förmåga att utvecklas till något annat, allra minst en vuxen människa. Lindenfors menar vidare att idén om potentialitet utgör ett problem för forskningen på adulta stamceller. Men inte heller adulta stamceller har denna inneboende förmåga att utvecklas till en individ med alla de egenskaper som hör människan till.

Lindenfors kommenterar också min beskrivning av honom själv som ”humanisten” och menar att citattecknen visar på den låga nivån hos min kritik. Andra får avgöra nivån på kritiken men citattecknen beror på att förbundet Humanisterna, lite fräckt, lagt beslag på begreppet humanism och att jag helt enkelt inte är beredd att kalla alla dess medlemmar för humanister (utan citattecken).

Lindenfors tycker avslutningvis att jag borde läsa på lite. Och det kanske jag borde. Får jag föreslå att Patrik Lindenfors tar av sig sina dogmatiska skygglappar och öppnar ögonen för embryots mänsklighet?

Se även Annika Borg och det sekulära samhället.

Läs även vad andra skriver om , , .

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Share on LinkedInEmail this to someonePin on PinterestShare on TumblrShare on Reddit

Du kan kommentera, eller pinga från din egen sajt.



Kommentera detta inlägg

XHTML: Du kan använda dessa taggar: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>