Skip to main content.

den 31 maj 2012


  Jan Björklund leker i sandlådan

Jan Björklund sänker sig till Christer Sturmarks nivå idag med sin artikel i Expressen om forskning som hotas av (virveltrumma) den katolska högern. Ja, där satt den! Det är den kristna högern som är i farten igen, nu i katolsk tappning. Och då vet vi att antingen freden eller människors hälsa är allvarligt hotade.

Det handlar förstås om embryonal stamcellsforskning. Och om att några länder där ”den kristna högern är stark” vill förbjuda att EU-medel används till denna forskning. Tänka sig att man kan ha invändningar mot embryonal stamcellsforskning! Det är ju bara en liten liten människa som man tar stamceller från för att använda för väldigt goda ändamål. Embryot är ju ändå dött så vem bryr sig?! Det har liksom blivit över efter IVF-behandlingar och måste annars kasseras. Etc etc. Man kan liksom höra Björklund säga att varför inte göra kompostjord av våra gamlingar istället för att kremera dem när de dör. Överskotten när jorden säljs kan läggas på vård och skola. Ändamålet, ändamålet, det är ändamålet som räknas!

Men om Björklund nu menar att det bara är religiösa tokerier som hindrar den embryonala stamcellsforskningen, varför vill ha han då omgärda den med restriktioner? Han skriver: ”Självklart är det inte någon lätt fråga. Självklart måste denna forskning kring­gärdas av restriktioner. Självklart är det nödvändigt med etikprövning av varje enskilt forskningsprojekt.” Varför är det självklart en svår fråga? Kanske det beror på att det handlar om människoliv som går till spillo för att bedriva denna forskning. Och att hela hanteringen av människoliv är ovärdig (och ja, i detta inbegriper jag den IVF-behandling som resulterar i flera överblivna befruktade ägg).

Riktigt parodiskt blir det när Expressen under FAKTA skriver: ”George W Bush stoppade stamcellsforskning i USA. Vem vet vilket lidande han har skapat genom att fördröja forskningsresultat?” Den första meningen innehåller ett falskt påstående. Den andra en tendentiös fråga. Snacka om fakta!

Jag föreslår att Jan Björklund studerar forskningen kring de adulta stamcellerna lite granna. För några år sedan deltog en amerikansk läkare i The Opray Winfrey Show tillsammans med Michael J Fox och argumenterade där övertygande om att stamcellsdebatten faktiskt är död. Forskningen om de adulta stamcellerna är mycket mer lovande, menade han.

Andra skriver om: , ,

den 29 maj 2012


  ”Det känns inte som det är ok”

Frun satt och tittade på ett program på TV där en ung kvinna (under 40 år) berättar att hon känner att hon måste ut och jobba. ”Det förväntas av mig”. Hon kände ingen sådan press i London, där hon bott tidigare. Det slog mig att denna känslighet för omgivningens förväntningar och svårigheten att ignorera dem är ett märkligt och väldigt hämmande karaktärsdrag. Kanske är det typiskt svenskt? Jag känner igen den i mig själv och andra människor i min närhet beskriver samma sak.

Vi är bundna – inte så mycket av regler, lagar eller moral – utan av ofta subtila förväntningar på vårt beteende. Med lite större självständighet hade det lätt gått att rycka på axlarna åt sådana förväntningar. Om inget konkret hindrar mig så vad är det egentligen som stoppar mig från att göra det jag vill?

Det sägs ofta att detta är jantelagens hemland (trots ordets norska ursprung). Kanske är det så. Detta beroende av omgivningens tysta accepterade av mig verkar i alla fall vara ytterligare ett uttryck för vår fruktan för att sticka ut. Vi (svenskar) känner av omgivningarna och lär oss att tolka signaler, allt för att inte bli utstötta ur gruppen. Sedan lever vi i detta fängelse hela livet.

Men sanningen är att regler, lagar och moral är mycket viktigare än omgivningens förväntningar. Att bryta mot de förra innebär oftast en klar överträdelse som i sin tur kommer att bestraffas. Att bryta mot förväntningarna, däremot, behöver inte få några negativa konsekvenser. Det kan bli som när barnet ropar att kejsaren är naken. Våra ögon öppnas och vi befrias från en lögn och en rädsla.

Vägen ut ur fängelset blir då som följer: 1) Definiera vad vi vill. 2) Ta reda på om det finns några regler, lagar eller moraliska hinder för att göra vad vi vill. 3) Göra det.

Lätt som en plätt.