Skip to main content.

den 2 juni 2010


  Judehatet når nya nivåer

Väldigt mycket har redan sagts om händelserna kring ”Ship to Gaza”. Här vill jag särskilt rekommendera Melanie Phillips (mer), Power Line (mer), Weekly Standard (mer), Commentary (mer), Just Journalism (mer) och vår egen Dick Erixon. Tyvärr drunknar dessa röster i det stora mediabruset och rapporter om hur politiska ledare i hela världen fördömer Israel. Judehatet når nya nivåer. Ja, jag säger judehatet. För reaktionerna handlar om mycket mer än en rättvis och sansad kritik mot staten Israel.

Följande har inträffat: en flotta på sex fartyg seglar mot Gaza i den uttalade ambitionen att bryta blockaden mot den lilla landremsan som styrs av terrororganisationen Hamas. Att det inte handlar om en humanitär mission framgår av att fartygen vägrar låta Israel, under översyn av Röda korset, transportera lasten till Gaza landvägen. För att stoppa fartygen bordar så Israels militär fartygen och stort tumult uppstår på det första fartyget i konvojen. Trots att det inte borde ha varit en överraskning för Israel visar det sig att det inte är några vanliga fredsaktivister på fartyget. Där befinner sig turkiska islamister som är förberedda på våldsam konfrontation. De israeliska soldaterna övermannas en efter en när de hissar ned sig på bryggan och till slut är flera av soldaternas liv allvarligt hotade. Då, och först då, skjuter de skarpt och nio av fartygets medlemmar dödas och flera andra skadas.

Över detta rasar nu världen. De ord som upprepas som ett mantra är ”övervåld” och ”folkrättsbrott”. Trots att ovanstående fakta är kända ignoreras de. Vår utrikesminister menade att ”även om Israel blivit provocerade” är Israels agerande helt oacceptabelt. Men visst är både konvojen som sådan samt det dödliga hot som riktades mot de israeliska soldaterna mer än en provokation?

Orden ”övervåld” och ”folkrättsbrott” används som om de vore självklart sanna. Det är ett slags ordkrig där sanningen ska fastslås genom utnötning. Aldrig förklaras varför Israels reaktion kan klassificeras som övervåld. Att nio personer dog räcker inte som förklaring. Nej, övervåld handlar om att Israel skulle ha använt mer våld än nöden krävde för att stoppa fartygen. Och visst, här kan rättfärdig kritik riktas mot Israel för att de inte var mer förberedda på att det främsta fartygen krävde en mer massiv insats för att få stopp på. Genom att hissa ner en soldat i taget, med paintball-gevär som det primära vapnet, kunde islamisterna enkelt övermanna de israeliska soldaterna. Vilket ledde till att den israeliska truppen tappade kontrollen. Detta hände för att Israel uppenbarligen ville undvika blodutgjutelse. De misstog sig och kan klandras för det. Men det innebär inte att Israel, i den uppkomna situationen, använde mer våld än vad som var nödvändigt. Tvärtom tyder allt på att soldaterna i det längsta väntade med att dra vapen.

För att summera denna punkt: det kan riktas kritik mot Israel för det visliga i att ingripa som man gjorde. Däremot saknas det grund för den mycket allvarligare anklagelsen om övervåld.

Argumentet om folkrättsbrott har att göra med att Israel gick till angrepp på internationellt vatten. Möjligen är det sant även om det tydligen kan diskuteras. I dagens SvD skriver folkrättsprofessorn Göran Lysén att eftersom ett krigstillstånd råder mellan Gaza och Israel ger det Israel rätten att ingripa även på internationellt vatten. Jag vet ärligt talat inte vad som är rätt här. Viktigare är att frågan helt saknar moralisk relevans för bedömningen av Israels ingripande. För fartygen skulle bryta blockaden, det var det uttalade målet. På vilken sida om en tänkt gränslinje som fartygen stoppas spelar då ingen roll.

Kritiken av Israel saknar alltså all rim och reson. Och ingen kritik riktas mot arrangörerna av och deltagarna på Ship to Gaza. Att nio människor har dött är tragiskt. Men faktiskt mycket mindre tragiskt än folkmordet i Kongo med fler än sex miljoner döda. Dessa människoliv engagerar inte men när Israel är inblandade i människors död tänds tydligen vreden. Uppenbarligen är drivkraften något helt annat än människokärlek.

Andra skriver om: , , , , , .

« Föregående sida  Kommande inlägg»