Skip to main content.

den 13 maj 2010


  Överdos

Johan Norberg har producerat en film baserad på sin bok En perfekt storm. Boken och filmen handlar om bakgrunden till finanskrisen 2008. Och filmen visar med all tydlighet att samma sak nu händer en gång till när land efter land i Europa (Grekland, Irland, Italien, Portugal, Spanien, Storbritannien) lider av stora ekonomiska problem. Lösningen är densamma som tidigare: stora räddningspaket. Men, hävdar Norberg, lösningen är problemet. Och jag tror honom.

TV4 Play visar nu filmen. Se den och fundera över det som händer i Europa nu. Och faktiskt även USA som är mer skuldtyngda än någonsin. Det finns en ekonomisk verklighet som våra politiker alltför länge ignorerat: det går inte att långsiktigt leva på lånade pengar. Därför måste statsbudgeten balanseras och skulder amorteras. Det är grundläggande ekonomi men många verkar tro att man kan ”spendera sig ur kriser”. Men det är ett falskt och omoraliskt budskap.

Filmen visar på problemet men den är inte tydlig med vad som är lösningen. Men antagligen måste Grekland få sjunka och kopplas loss från euron. Detsamma kan bli aktuellt för flera länder. Långsiktigt är den enda lösningen att dessa länder bantar de stora välfärdsstaterna som svällt över alla breddar. Och det är positivt. Så framtiden är ljus men ett stålbad väntar först.

Andra skriver om: , , , ,

Uppdatering 17/5: TV4 Play har tydligen tagit ner filmen efter väldigt kort tid. Men den går att hitta på YouTube om än med sämre upplösning. Se del 1, del 2, del 3, del 4 och del 5.

den 9 maj 2010


  Intervju med Paul Johnson

Jag har vid ett flertal tillfällen lyssnat på den brittiske historikern Paul Johnson när han intervjuats om sina böcker i Dennis Pragers radioprogram. Vilket skarpsynt och vis äldre man, har jag alltid tänkt. Johnson har skrivit böcker som A History of the American People, Intellectuals, A History of the Jews, History of Christianity, Churchill och nu nyligen Jesus: A Biography from a Believer. Nu har Prager lagt ut en kort video med Johnson på Prager University. Avnjut fem minuter med en from och klok gammal man!

Andra skriver om: , , ,

den 5 maj 2010


  Om de hårdhjärtade högerkristna och andra lögner

För en tid sedan publicerade tidningen Dagen en skämtteckning (se här intill) som en kommentar till president Obamas sjukförsäkringsreform. Teckningen föreställde Obama som bärandes en doktorsväska skyndar fram till en döende färgad man på gatan. I bakgrunden, med ryggen vänd mot de båda andra, står en vit man med ett stort kors och texten ”republikan” på ryggen. Budskapet är tydligt: Obama och det demokratiska partiet är de barmhärtiga samarierna och republikanerna, som samlar de flesta evangelikalt kristna, de hårdhjärtade hycklarna.

Vi tror att denna teckning är symptomatisk för den okritiska hållning som många svenska kristna har till president Obama. Denne man har rosats både i kristen press och från predikstolen, och det är vårt intryck att det råder konsensus inom stora delar av kristenheten om hans förträfflighet. I synbarlig avsaknad av kunskap stämmer man oreflekterat in i världens hyllningskör av den nye presidenten. Obama kommer ju för att världen hopp, och det är ju kristet, verkar man resonera. Precis som i teckningen är det också vanligt att Obamas motståndare demoniseras.

Vi vill ifrågasätta denna nidbild av de miljoner kristna syskon i USA – svarta och vita, män och kvinnor – som sympatiserar med republikanerna. Sjukförsäkringsfrågan har blivit något av en vattendelare i amerikansk politik och har verkligen engagerat de mer konservativt lagda gräsrötterna. Kan verkligen detta stora engagemang grunda sig på snålhet mot dem som saknar sjukförsäkring? Nej, sanningen är snarare att motståndet mot reformen baserar sig på en djupt ideologiskt grundad uppfattning om vilken roll staten ska spela i samhället. Ledande förespråkare för reformen har efter kongressens beslut stolt meddelat att den nya lagstiftningen fundamentalt kommer att förändra USA. Inte konstigt då att USA, som ju varit frihetens land sedan dess grundande, är mer polariserat än någonsin tidigare.

Den allvarligaste invändningen mot Obama från ett kristet perspektiv har dock inte med sjukförsäkringen att göra, utan rör hans liberala abortpolitik. Obama har tagit ställning för mycket sena aborter med den vidriga partial birth-metoden, och vill därutöver hindra läkare från att rädda livet på barn som överlever abortförsök. Direkt efter sitt tillträde avbröt han vidare statlig finansiering av den mycket lovande forskningen på adulta stamceller för att istället öppna för anslag till den embryonala stamcellsforskningen. Att en man med ett så uppenbart förakt för människovärdet hyllas i kristna sammanhang är för oss ett mysterium.

Kristendom och politik är ett laddat ämne. Hur den kristna tron ska manifesteras inte bara mellan individer och inom kyrkan, utan i politiken och i det civila samhället, är ett ständigt ämne för debatt bland kristna. I Sverige är patentlösningen på de flesta samhällsproblem olika former av statliga interventioner, även om det innebär avsevärt minskad personlig frihet. I andra länder, främst USA, betonar man mer individers och de små gemenskapernas potential att påverka sin situation, ibland på bekostnad av det som vi i Sverige uppfattar som rättvis fördelning. Debatten mellan kristna om vad som är rätt och fel på detta område är viktig. Men det är mycket sorgligt när kristna på grund av politiska meningsskiljaktigheter ifrågasätter varandras uppriktighet i tron.

Det är beklämmande att så många i svensk kristenhet inte kan vidga sina vyer lite och försöka sätta sig in i hur konservativt sinnade trossyskon tänker. Kan det vara så att de kristna som ryggar för statlig expansion faktiskt inte alls är ointresserade av sin nästas behov utan bara har dragit andra slutsatser om hur ett gott samhälle bör vara organiserat, vilka skyldigheter staten respektive individen har och var det kristna kärleksbudskapet bäst realiseras? Det handlar om tolerans mellan kristna, helt enkelt, och därför hoppas vi på och ber om ett öppnare samtalsklimat.

Pelle Poluha
Annette Westöö

(Artikeln refuserades av Dagen.)

Andra skriver om: , , , , , , , ,


  Bra insändare i Dagen

Visst känns den igen?