SvD:s Karin Henriksson skriver om [1] hur kongressen i USA drabbats av handlingsförlamning:
Det amerikanska statsskicket konstruerades så att det skulle vara svårt att trumfa igenom snabba reformer, men det har gått så långt att total handlingsförlamning hotar. En enda senator kan stoppa mödosamt hopkomna förslag och vänsterdemokrater pekar särskilt på Ben Nelson från Nebraska som endast representerar en bråkdel av befolkningen men krävde att abortrestriktioner skulle vara med i vårdförslaget. Ett par enstaka republikaner lät också förstå att de kanske, kanske skulle kunna övertygas att rösta med demokraterna i vårdfrågan men i slutänden backade de ur.
Så här har det naturligtvis varit länge. Samma regler gäller nu som när tidigare presidenter styrt USA. Men det blir ett problem att rapportera om nu när det går trögt för medias favoritpresident att få igenom sina förslag. Den rappe kolumnisten George Will summerar i denna video:
[flashvideo filename=/uploads/2010/02/GeorgeWill.flv image=/uploads/2010/02/GeorgeWill.jpg height=241 width=319 /]
Eller utskrivet:
With metronomic regularity, we go through these moments in Washington where we complain about the government being broken. These moments have one thing in common: The Left is having trouble enacting its agenda. No one when George W. Bush had trouble reforming Social Security said, ”Oh, that’s terrible – the government’s broken”.
Och så är det ju. Republikanerna hade majoritet i de båda kamrarna under George Bush. Och blev blockerade av demokraterna. Sådant är det amerikanska statsskicket. Problemet för demokraterna är att de inte har vunnit över en enda republikan för de kontroversiella lagförslaget om sjukförsäkringen. Kanske beror handlingsförlamningen på att demokraterna envisas med att vilja driva igenom både impopulära och och extremt kostsamma lagförslag.
Andra skriver om: Obama [2], republikanerna [3], demokraterna [4], det amerikanska statsskicket [5], tröghet [6]